Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Nu byggs spårvägen ut i både Europa och USA

NORRKÖPING
För några årtionde sedan var spårvägen så gott som avvecklad i Västeuropa.
Men nu byggs den ut igen. I kanske främst Frankrike och England, men även Tyskland.
I Frankrike står spårvagnen för modernitet. Vagnarna som rullar genom Montpellier, Nantes, Orleans är läckert designade.

En antydan om hur moderna spårvagnar kan ta sig ut fick Norrköping häromåret, när en spårvagn från Bryssel gjorde oss den äran.
ARKIVBILD: ROBERT SVENSSON

En antydan om hur moderna spårvagnar kan ta sig ut fick Norrköping häromåret, när en spårvagn från Bryssel gjorde oss den äran. ARKIVBILD: ROBERT SVENSSON

Foto: Fotograf saknas!

Norrköping2002-03-30 00:00
Om den närmast häpnadsväckande renässansen för spårvägen handlade ett föredrag på Lilla teatern av Bertil Hylén och Thomas Lange från VTI (Väg- och Transportforskningsinstitutet). Som fått fem milj kr på fyra år för att forska kring spårvägen, något som annars är starkt eftersatt i Sverige.
Än så länge är spårvägens återkomst i mindre skala. 150 engelska städer hade en gång spårväg, sedan sjönk antalet till en (Blackpool, med en starkt turistisk spårväg). Men så satsade Manchester och nu finns spårväg på sex ställen, med 25 till på gång. Tendensen är solklar.

<b>Började i USA</b>
Annars inleddes renässansen för spårvägen i bilismens förlovade land - USA.
- Vi vill få ut folk från bilarna, sa den kvinnliga borgmästaren i Sacramento, Kalifornien i en film som visades. En trafikplanerare lade till något om att moderna spårvagnar ger "metropolitan air" åt stadsbilden.
På många håll syftar utbyggnaden av spårväg även till att få bukt med bilismen. Förutom att locka över trafikanter kan ju spårväg också försvåra framkomligheten för bilarna.

<b>Bort med bilarna</b>
Just den aspekten var tydlig, när EU:s franska högborg Strassbourg satsade på spårväg. Folk var utleda på all biltrafiken, som gjorde stadskärnan otrevlig.
- Borgmästaren vann valet på att lova spårväg, omtalade Thomas Lange. Sedan har man använt den som en murbräcka för att sanera gatorna från privatbilism.
- Först var näringsidkarna oroliga och trodde de skulle förlora kunder. men så blev det inte. I stället visade sig även här, att med spårvägen återgav man gatorna till fotgängarna.
På filmen fick man också se ett antal centrala stadsgator i Frankrike och Tyskland, som helt rensats från biltrafik.

<b>Föregångslandet</b>
Skillnader finns mellan olika länder. I England har till stor del spår från nedlagda förortsjärnvägar kommit till användning.
I Frankrike har ny spårväg dragits rätt genom stadskärnor, och då även använts som ett instrument för stadsplanering. Nedgångna områden har sanerats, trafik dirigerats om.
Frankrike framstår också som föregångslandet för modern spårväg i Europa. Från ett bottenläge med tre kvarvarande spårvägar har den nu byggts ut till elvastäder.
De franska spårvagnarna är elegant designade, där varje stad (Orleans, S:t Etienne, Nantes...) tycks ha sin egen lilla profil - och där blotta uppsynen vittnar om, att detta måste vara framtidens transportmedel. I Lyon, Montpellier mfl städer ökar nu resandet på de nya spårvägarna ännu snabbare än vad man hade vågat räknat med.
- Jag är imponerad av hur mycket gatuutrymme man i Frankrike lyckats kapa från bilisterna, sa Bertil Hylén.

<b>Särskilda fördelar</b>
Som påpekades har ju också spårvagnar sina särskilda fördelar. De kan köras tvärs över torg, genom parker, längs gågator. De utnyttjar gaturummet mest effektivt av alla fordon (man vet ju exakt var de går), medan däremot bussar kräver "vingelmån" och därmed någon dryg meters bredd till.
På ett par ställen i Tyskland (Saarbrücken, Karlsruhe) finns sk duospårvagn, där man då också utnyttjar befintliga järnvägsspår. Något som ju i någon mån varit på tapeten även för Norrköping-Linköping.
Föredragen på mötet - arrangerat av Trafikgruppen, Naturskyddsföreningen och Järnvägssällskapet Öst - handlade så gott som enbart om spårvägens fördelar.
Sedan är det ju ett faktum, att dessa nyttigheter också kostar lite mer. Men allt fler är alltså beredda att betala det priset.
Bilden är dock något mer komplex än så. I f d Östeuropa och fd Sovjet, där spårvägen är en kvarleva från den gamla tiden, finns nu en tendens att vilja avveckla den. Där är spårvägen gammal, omodern, med vagnar från 50- och 60-talen.
Sedan finns ju också stora städer, som behåller sina spårvagnar - Amsterdam, Helsingfors. Men vad det nu framför allt handlar om i västra Europa och USA, det är de moderna spårvagnarna: tystgående, bekväma.
De som också getts ett nytt namn på dagens internationella språk, ett som ska skilja dem från de skramlande, skakiga företrädarna. Light Rail heter det sålunda nuförtiden.
I Sverige höll sig under "storhetstiden" 13 städer med spårvagn. I dag är det ju Norrköping, Göteborg - och så Stockholm.

<b>Utbyggnad pågår</b>
I Stockholm fyller nu "museispårvägen" ut till Djurgården, den återuppståndna gamla 7:an, även en klart praktisk funktion. "Tvärbanan" Gullmarsplan-Alvik ska förlängas till Hammarby sjöstad, som till viss del byggs upp just kring spårvägen.
I Göteborg, som ju får betecknas som spårvägens huvudstad i Sverige, planeras för ytterligare utbyggnad.
Spårvägen har, helt klart, kommit tillbaka. Och då inte så mycket för att stanna som för att rulla vidare.
Det blev kontentan av tisdagskvällens föredrag i ämnet.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om