Folkbladet pratade i går med en av företagarna – som var mycket lättad. Att ha betraktats som skattesmitare har varit tufft.
– Det har varit en jobbig tid för oss båda. Så här i efterhand kan konstateras att vi hade en dålig ekonomisk rådgivare som försatte oss i den här situationen även om vi till sist fått rätt. Vi har ju inte tjänat en krona på det här, jämfört med om vi låtit företaget vara kvar i svensk ägo. Nu vill vi bara se framåt igen, säger han.
Norrköpingsföretagarna var delägare i ett peruanskt bolag, som i sin tur har ägt andelar i svenskt dotterbolag. Vid deklarationen för inkomståret 2007 lämnade de uppgifter om att man har erhållit så kallad skiftesutdelning i samband med att det peruanska bolaget likviderades. Företagarna menar att denna skiftesutdelning om sammanlagt nästan 18 miljoner kronor vardera, inte har varit skattepliktig i Sverige.
Förvaltningsrätten slog å sin sida i en dom fast att de två Norrköpingsborna slussat ut mångmiljonvinster från sitt företag genom ”en serie konstlade transaktioner” med företag i Peru – och räknade upp deras inkomster med totalt nästan 36 miljoner kronor.
Det skulle inneburit att de tvingats betala ungefär sju miljoner kronor vardera i skatt för vinsten.
Men nu upphäver alltså kammarrätten domarna.
Enligt överinstansen borde Skatteverket, som inledde processen 2011, ha börjat utreda de peruanska pengarna tidigare – eftersom männen redovisat allt i sina deklarationer 2007.
I domen skriver kammarrätten bland annat:
”De uppgifter som (xx) lämnat behöver inte heller ha varit felaktiga i sig utan skulle mycket väl ha
kunnat leda fram till bedömningen att beskattning inte bort ske av kapitalvinsten i Sverige. För att Skatteverkets särskilda utredningsskyldighet ska anses ha uppkommit krävs normalt att det funnits en synnerligen väl grundad anledning att misstänka att felredovisning skett. Eftersom de uppgifter som lämnats skulle ha kunnat vara korrekta och då uppgifterna inte heller på annat sätt varit motstridiga kan Skatteverkets särskilda utredningsskyldighet inte ha väckts.”
Företagarnas överklaganden gick ut på att bevisa att verksamheten i Peru visst kan anses omfattas av Sveriges tidigare skatteavtal med Peru. Detta avtal gick ut på att någon form av försäljning, byte eller överlåtelse av förmögenhet endast kunde beskattas i det avtalsslutande landet. År 2012 kom ett par domar i Högsta förvaltningsdomstolen som slog fast att med det dåvarande skatteavtalet med Peru, så ska beskattning ske i Sverige. Dessa domar förväntades då bli vägledande – men nu tolkar kammarrätten annorlunda.