Det är rapporten ”Öppna jämförelser gymnasieskola 2014” från Sveriges kommuner och landsting, SKL, som presenterar sina siffror för Norrköpings gymnasieelever – i såväl kommunala som fristående skolor – för läsåret 2012-13.
Statistiken är inte särskilt glädjande, men följer å andra sidan de resultat som funnits på grundskolenivå. I de flesta av den här rapportens kategorier hamnar Norrköping långt ned av landets 290 kommuner.
Se bara:
208:e plats i andelen elever (totalt 78 procent) som fullföljt gymnasieutbildningen inom tre år, exklusive individuellt program.
216:e plats vad beträffar antalet elever med grundläggande behörighet till universitet och högskola.
161:a i genomsnittliga slutbetyg.
155:a i kategorin över antalet elever som etablerat sig på arbetsmarknaden eller studerar två år efter avslutad gymnasieutbildning.
– Ibland har vi till och med ett bättre resultat än i den föregående rapporten, exempelvis när det gäller hur många elever som fullföljer sin gymnasieutbildning inom tre år. Att vi trots detta alltså sjunkit beror på att andra kommuner har gått fram ännu mer än vad vi har gjort. Därför ser vi att det är väldigt viktigt att vi nu fortsätter att utvecklas, gärna i ett snabbare tempo, säger Annika Karlsson, utvecklingsstrateg på utbildningskontoret.
Det finns en kolumn där Norrköping föga smickrande finns med i "toppen" – nettokostnaden per elev. Här kostar varje elev drygt 88 000 kronor per läsår. Snittet i Östergötland är 104 000 kronor och i landet nästan exakt 100 000 kronor. Bara fem svenska kommuner har "billigare" elever.
– Men vi har jämförbara siffror med andra kommuner i samma storlek, som Helsingborg, Jönköping, Eskilstuna och Örebro, poängterar Annika Karlsson.
Något som sticker ut är att Norrköping för första gången ser två motstridiga utvecklingstendenser i jämförelsen av de högskoleförberedande respektive de yrkesförberedande programmen.
– Vi ser med glädje en lite positiv resultatutveckling på flera punkter för eleverna på de högskoleförberedande programmen. Dessa resultat ligger till en övervägande del i linje med rikssnittet. Andelen elever inom de högskoleförberedande programmen i Norrköping ökar också för varje år och har nu passerat 50 procent, säger Annika Karlsson.
Resultaten för eleverna på de yrkesförberedande programmen har dessvärre generellt försämrats. Utbildningskontoret kommer att undersöka detta vidare, förklarar Annika Karlsson, och se över hur man behöver rikta sina utvecklingsinsatser. Det pågår också redan ett arbete inom de yrkesförberedande programmen som ännu inte slagit igenom i statistiken.
– Sedan 2013, som statistiken avser, har samtliga kommunala gymnasieskolor i Norrköping startat så kallade APL-projekt, där man med statliga pengar utvecklar det arbetsplatsförlagda lärandet för yrkesprogrammen. Tyvärr kan vi inte se resultatet av det arbetet i statistiken ännu, men självklart hoppas vi på att det kan ha en inverkan i framtida jämförelser, säger Annika Karlsson.
Finns det fler åtgärder att vidta?
– En stor satsning är på gång, flytten av Ebersteinskas yrkesprogram ut till Bråvalla med nya fräscha och anpassade lokaler där man kan jobba mer programöverskridande och utnyttja resurserna kommer att bli ett lyft.
Grundskolorna i Norrköping fick större resurser när resultaten där visade sig vara klena. Dags för gymnasierna också?
– Det där är en politisk fråga. Den får du nog ta med gymnasienämndens ordförande Thomas Idenås (S).
Från och med årsskiftet kommer de kommunala skolorna att hanteras under en och samma utbildningsnämnd.