Den frågan ställde sig företrädare för bland andra kommunen, socialkontoret, Svenska kyrkan och ideella organisationen Hela Människan under en träff i onsdags.
Utgångspunkten var förstås det faktum att vintern närmar sig – och att situationen för de tiggare som finns i närområdet av just det skälet kommer att bli alltmer utsatt.
Några konkreta förslag presenterades inte, men både politiker och övriga inblandade verkar vara överens om att man har koll på läget här.
– Det finns ett 20-25-tal tiggare i Norrköping, men de allra flesta ser ut att bo på den västra kanten av länet, säger Roger Källs (S), ordförande i socialnämnden.
Han menar att det kan vara komplicerat för kommunen, som ska tänka på vad som kan göras, vad som ska göras och vad som bör göras.
– Norrköping gör som ungefär 90 procent av landets kommuner, vi ser till att de som är i akut hjälp också får det, men vi har rätt att göra så mycket mer än vad socialtjänstlagen kräver. Och finns barn inblandade agerar vi kraftfullt på en gång.
Sedan ungefär en månad tillbaka sträcker Svenska Kyrkan och Hela Människan ut en hjälpande hand till fattiga EU-migranter, i första hand romer från Rumänien och Bulgarien, genom att erbjuda dem chansen att lämna in sina kläder för tvätt och duscha själva en dag per vecka (torsdagar) på Matteusgården.
Däremot finns inga uppgifter på att några av dem bor i Norrköping sedan ”tiggarlägret” utanför stan övergavs i september.
– Men några har även bott i husvagn och sina egna bilar, påminner kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S).
Inte heller har några av tiggarna hört av sig till socialkontoret i Norrköping för att söka ekonomiskt bistånd eller boende.
– Det finns ju en rädsla för att möta myndigheter hos de här människorna, det är säkert en förklaring. En annan kan vara att man söker hjälp där man för tillfället bor, i det här fallet blir det då Linköping eller Motala. Sedan är det också så att få vill återvända, de behöver fortsätta att samla in pengar till sig själva och övriga familjen, säger Roger Källs.
Han poängterar också:
– Men om några söker ekonomisk hjälp för att återvända hem är det vår skyldighet att ge den.
Linköpings kommun har, tillsammans med Stadsmissionen, satsat cirka 2,5 miljoner kronor och öppnat ett natthärbärge i Ryttargårdskyrkan, där Stadsmissionen ställer upp med volontärer.
– Vi är inte en kommun som skyfflar över våra problem på andra, inte i något sammanhang. Det kan bli tal om att vi ställer upp ekonomiskt för Linköping, säger Lars Stjernkvist (S), ordförande i kommunstyrelsen.
Stjernkvist, såväl som Roger Källs, betonar att kommunen vill göra så mycket som möjligt inom ramarna för kommunallagen. Men de ser gärna att utomstående krafter också hjälper till.
– Pingstkyrkan har öppnat dörren för att starta ett härbärge i en lokal i Norrköping. De ska ge besked inom ett par dagar om det blir möjligt. Det vore drömmen för oss i det här läget, att de ställer upp, säger Roger Källs.
– Vi vet ju också att tiggarna inte kommer att försvinna så länge det finns människor som har det svårt i EU-länder. Snarare är det väl så att de bara blir fler och kanske också stannar längre än de tre månader som de har rätt att vara här. Å andra sidan kan tre månader under vinterhalvåret vara väldigt långa, säger Lars Stjernkvist.