Mats Andreasson och Mattias Franzén under pratstund på surfstranden vid Bråviken.
Meditativt, superkul och häftigt. Det är Norrköpings-surfarna Mats Andreasson och Mattias Franzéns beskrivning av sporten.
OS-tävlingarna i den nya grenen avgörs i år i Tahiti i Franska Polynesien. Där kommer det surfas på vågor som kan bli över sju meter höga.
Även i Norrköping surfas det. Dock inte på några sjumeters-vågor. Men vindsurfing går utmärkt.
På Norrköpings vindsurfingsklubbs strand vid Bråviken, i närheten av Getå, samlas vind- och vattenälskarna. Just i dag blåser det lite dåligt, vilket gör att surfarna kan slå sig ner i gräset för en pratstund.
– Vi håller koll på vädret hela tiden. Man kan bli lite tråkig socialt, för när det är bra väderförhållanden avbryter vi allt och ger oss ut, skrattar Mats Andreasson.
Norrköpings vindsurfingklubb har funnits sedan 1985 och har i dag runt 80 medlemmar.
– Här kan man vindsurfa, ”kita” och göra all typ av vattensport – förutom vågsurfing då, berättar Mats Andreasson.
Men vi backar bandet. Att man kan surfa på vågor känner nog de flesta till. Vindsurfing, kite och foil är dock inte riktigt lika välkända för gemene man – trots att även dessa numera är OS-grenar.
– Vindsurf innebär att man har en surfbräda med ett segel på. Seglet är kopplat på brädan med en led och man styr brädan genom att luta seglet åt olika håll, förklarar Mattias Franzén.
– När brädan kommit upp i mer fart går det även att styra med fötterna.
Är det likt segling med båt?
– Det är ganska likt, men man styr inte med roder utan med segel och fötter.
Kitesurf är, som det engelska namnet indikerar, surfing som drivs av en drake uppe i luften som sitter fast med linor.
Foil, som på senare år blivit alltmer populärt, är en slags vinge som när den får fart genererar lyftkraft, ungefär som ett flygplan. Den sitter under brädan och håller den en bit ovanför vattenytan, effekten blir mindre friktion och det går därför att ta sig fram mycket fortare.
Mattias Franzén riggar utrustningen till vindsurfingen. Foil-vingen skruvas fast under brädan och fungerar ungefär som ett flygplan och den genererar lyftkraft när den får fart.
Mats Andreasson visar upp "surf-bilen", mycket prylar ryms i skåpet.
Norrköpings windsurfing club har funnits sedan 1985.
Säkerheten är viktig. Mattias Franzén visar upp den impact-väst som används och som även fungerar som flytväst.
Mattias Franzén förbereder sig för att ge sig ut med vindsurfingbrädan med foil. 25 kilo väger den här utrustningen totalt.
Mattias Franzén och Mats Andreasson har surfat sedan sjuttio- respektive åttiotalet. Borträknat vinterhalvåret går det att surfa här i snitt varannan dag – de riktigt tuffa surfar även på vintern.
– Vi har surfat i mellandagarna i flera år, skrattar Mattias Franzén.
Vad är det bästa med surfa?
– För mig är det meditation. När man är på vattnet har man inte tid att tänka på något annat: det är där och då och det man håller på med.
– Ja, det är en fantastisk färdkost, säger Mats Andreasson.
– Farten, vågorna, vinden som driver en framåt... Sen är det så häftigt för bara det blåser kan man alltid vindsurfa. En vindsurfare kan sticka ut när det i princip blåser storm. Inga båtar kan gå ut, men en vindsurfare kan vara ute och leka i vågorna.
Lätta vindar på Bråviken innebär mer arbete med kroppen för vindsurfarna för att komma någon vart. Men vyerna är lika vackra.
Kan det vara farligt?
– Det beror på vad man menar med farligt, det är klart att man kan slå sig men det kan man väl på alla sporter, säger Mattias Franzén.
Surfning är ännu en liten sport i Sverige, men de hoppas att OS-representationen kan leda till ett uppsving.
– I andra länder har det blommat upp mycket så jag hoppas det gör det här med nu, säger Mattias Franzén.
Vågorna i Teahupo'o i Tahiti i Franska Polynesien kan bli över sju meter höga. Här äger de första OS-tävlingarna i vågsurfning rum i år.
Sveriges Johanna Hjertberg tränar på IQ-foil på vattnet utanför Marseille Marina under OS i Paris.
Han har redan riggat sin utrustning och när vinden börjar krusa vattnet tar han snabbt på sig våtdräkten, hjälmen och impact-västen och bär den tunga utrustningen ner i vattnet. Eftersom det ännu inte blåser tillräckligt mycket blir det mycket arbete med kroppen för att hålla seglet uppe:
– Det där var jobbigt! Vi får hoppas att det börjar blåsa mer snart, säger han och slår sig ner på verandan till klubbhuset.
I väntan på friskare vindar.
Vinden för seglet på surfbrädan fram över Bråviken.