Norrköpings kommun blir "mindre generös"
Norrköpings kommun kommer att bli, som man uttrycker saken, "mindre generös" med rehabiliteringshjälp till sina anställda. Det är en följd av den totala kostnadsöversyn, som nu pågår.
Förändringen formuleras som så, att medan man hittills har rehabiliterat sina långtidssjuka "till arbete" (i vid mening) så ska man nu bara rehabilitera "till arbetet". Alltså till just det arbete, som vederbörande dittills haft.
- Här har vi tidigare haft högre ambitioner, där vi då har kommit in på statens ansvarsområde, säger Björn Johansson till Folkbladet.
- Det finns fler långtidssjuka här än i jämförbara kommuner, och här har vi gjort det onödigt svårt för oss. Det har gått fel, i någon sorts överambition.
Bättre skickad
Johansson menar också, att Försäkringskassan är bättre skickad att hantera de fall som det är frågan om.
Exakt vilka slags fall som avses förblir lite oklart. Men kommunens personalchef Per-Olov Strandberg förklarar saken så här:
- Vi kommer inte längre att konstruera arbeten, som egentligen inte finns. Här har vi varit generösa förut och rentav gått utanför ramarna för den befintliga organisationen. Det har vi gjort för att rädda individen. Men här någonstans drar vi rågången nu.
- Och det är klart, att i det sammanhanget handlar det också om pengar. Men jag kan omöjligt sätta någon siffra på det nu.
Han konstaterar att det är politikerna som fastställer ambitionsnivån, vilket nu också har skett inom personalutskottet. Vars ordförande Lars Karlsson säger, att den nya policyn växt fram "över sommaren". Han vill inte direkt gå med på, att det rör sig om en besparing.
- Ingen ska kastas ut. Men jag skulle vilja säga att vi blir lite tydligare, mer konkreta. Lite stramare, kan man väl också säga.
En process
Den nya policyn ska nu förankras, och det är då en process som det handlar om. Lars Karlsson betonar, att det är rehabilitering till det yrke, som den sjuke redan har, som är arbetsgivarens skyldighet. Inte mer än så. Däremot behöver det ju inte alls handla om att återvända samma enhet som förut. Behövs det kan personen ifråga ju utan vidare flyttas över till någon annan enhet, med samma arbete som förut.
- Sedan är det ju också långt ifrån alla sjukskrivningar som är arbetsrelaterade, tillägger Lars Karlsson.
- Men kommunen kan inte ta ansvar för att utbilda till något nytt yrke. Då finns det andra aktörer, som arbetsförmedlingen. Där finns resurser, som vi inte kan komma i åtnjutande av. Men om vi idag, under rehabiliteringens gång, vänder oss dit säger de bara att den är ju anställd hos er.
Det är, med andra ord, först som uppsagd som man "kan komma i åtnjutande av" Arbetsförmedlingens resurser.
Vägarna skiljs
Per-Olov Strandberg förklarar gången:
- När en person är långtidssjukskrivning görs en omfattande utredning, som då måste skötas med stor inlevelseförmåga. Om den visar att vederbörande inte kan gå tillbaka till sitt arbete har vi enligt las (lagen om anställningsskydd) skyldighet att se efter, om det finns något annat slags arbete inom organisationen som personen kan utföra. Men om det då inte finns något sådant, då skiljs våra vägar.
Schablonbild
Han framhåller, att den här beskrivningen är en schablonbild. I realiteten är ju alla fall individuella och olika.
Uppsägning, alltså, för den som inte längre passar in i den befintliga organisationen - och i fortsättningen ett fall för försäkringskassan och/eller arbetsförmedlingen.
Men inte längre några mer eller mindre "konstruerade" arbeten inom den kommunala organisationen. Sådana anpassade sysslor finns det inte rum och råd för, inte nu längre.
Så jobbar vi med nyheter