Norrköpings iranier sörjer
Jordbävningskatastrofen har skakat iranier i hela världen. Sorgen var tung även i Norrköping. S:t Olai församling öppnade sitt församlingshem för att Norrköpings iranier skulle kunna få träffas och få en stund tillsammans.
Khadejeh Aboulmasoumi, Roya Darrish och Ali Reza Salami finner inte ord för det som hänt. Roya Darrish berättar att hon inte kunnat sluta gråta sedan hon fick höra om jordbävningen. FOTO: NICLAS SANDBERG
Foto:
- De får komma till oss, säger han.
Klockan tre i går stod kaffet klart och ljusen var tända. Ett trettiotal iranier kom för att få uttrycka sin förtvivlan.
- Jordbävningen kom som en chock för mig. Det är fruktansvärt sorgligt. 20 000 människor som dött. Jag blir så ledsen när jag tänker på dem som inte får någon hjälp, säger Farideh Y.
Hon gråter oavbrutet. Flera kvinnor berättar att de inte sover om nätterna.
Förkrosade
- Vi bara gråter hela tiden. Jag pratade med min faster i Teheran i går. Under de här tre dagarna har ingen jobbat, affärerna är stängda och alla är förkrossade, säger Roya Darrish.
Hon tycker att det är viktigt att få träffa andra iranier i ett sådant här sammanhang. Flera berättar att det är svårt att vara så långt bort från hemlandet just nu och att det är viktigt att få träffa andra som går igenom samma sak.
Hennes man Ali Reza Salami önskar att det fanns något sätt att hjälpa dem som drabbats.
- Jag vill skicka kläder och mat. Man känner sig hopplös här i Sverige när något sådant här händer, säger han.
De uttryckte sin tacksamhet till Pether Broman för att han erbjudit dem en plats att träffas på. Många iranier är muslimer, men de som samlades igår ansåg inte att det var viktigt i sammanhanget.
- En sådan här dag spelar det ingen roll vilken Gud man tror på, utan kyrkan är till för att erbjuda en plats när det finns oro. Vi känner alla med er, säger Pether Broman.