I Norrköping har den särskilda utslussningsenhet, som landstinget och kommunen delade på kostnaden för, avvecklats på grund av att landstinget dragit sig ur den. Närsjukvården skulle spara.
- Det var en avdelning för personer, som skulle hem till eget boende men behövde lite mer tid för att återhämta sig, säger Lars Karlsson.
I Linköping har landstinget däremot behållit just en sådan enhet, även där gemensamt finansierad.
Men den största skillnaden står enligt Lars Karlsson att finna inom den geriatriska vården.
En hel klinik- I den östra länsdelen har vi en geriatrisk avdelning med åtta platser, som ju också de har varit hotade. Men Linköping har en hel geriatrisk klinik med ett 30-tal vårdplatser.
- Det är klart, att trycket då blir mycket större i Norrköping. Jag skulle bli jätteglad om vi hade ett 30-tal sådana vårdplatser. Det skulle göra stor skillnad, säger Lars Karlsson.
Sedan framgår det också av honom, att Norrköping i fjol tog bort nio av de dittills drygt 130 platserna i korttidsboenden. Det har också sin inverkan, dock mindre än de av landstinget vidtagna åtgärderna.
Norrköpings kommun tar hem "sina" medicinskt färdigbehandlade betydligt tidigare än för några år sedan. I början av 2000-talet betalade man landstinget 17-18 miljoner kronor om året för kvarliggande patienter. De båda senaste åren har man varit nere kring 4 miljoner.
