Norrköping på jumboplats när det gäller LSS
NORRKÖPING: Norrköping är den kommun i Östergötland där flest handikappade köar för att få den service de har rätt till enligt lag.
Det visar den årliga sammanställningen från länsstyrelsen. Och där är man kritisk till Norrköping.
? År efter år konstaterar vi att Norrköping har för många som väntar, i synnerhet på att få en kontaktperson. Nu måste man komma tillrätta med det, säger Jörgen Sperens, socialkonsulent på länsstyrelsen.
Att få en egen kontaktperson för social samvaro är en rättighet som handikappade har enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Andra rättigheter är särskilt boende, daglig verksamhet och avlastning för anhöriga genom korttidsvistelse på ett boende.
I Norrköping fanns det vid årsskiftet 62 handikappade som väntade på service i någon av formerna. Det kan jämföras med 29 i Motala och 20 i Linköping, de kommuner som ligger sämst till näst Norrköping.
Längst var kön till en kontaktperson, där 37 väntade och många hade väntat mer än ett år.
Hans Johansson, tf vård- och omsorgschef på kommunen, försvarar sig med att det är svårt att hitta privatpersoner som mot ersättning vill ta på sig uppdraget som kontaktperson. Länsstyrelsen har viss förståelse för det, i synnerhet när det gäller gravt handikappade där det krävs särskilda kunskaper, men Jörgen Sperens kan ändå konstatera att andra kommuner lyckas bättre än Norrköping.
? Det handlar om hur man jobbar med rekryteringen, säger han. Det är lättare i små kommuner där man kan bygga upp ett nät genom god personkännedom.
Men även Linköping har delvis kommit tillrätta med sin kö och Hans Johansson har inte så mycket att komma med till försvar för Norrköping.
? Vi får titta på vad som ligger bakom och ta reda på vad de gjort i Linköping, säger han.
Från länsstyrelsens sida är man luttrad. År ut och år in konstaterar man att kommunerna inte klarar att leva upp till LSS. Jörgen Sperens menar att det delvis handlar om vilka sanktionsmöjligheter länsstyrelsen har gentemot kommuner och de är ganska uddlösa. Först när en handikappad överklagar ett nej från kommunen på den service de efterfrågar och får ett domslut på sin rätt, kan länsstyrelsen utkräva en straffavgift av kommunen.
Men kommunerna säger sällan nej. De säger ja, och låter sedan den handikappade köa. Det här bekymrar länsstyrelsen som menar att det sätter rättssäkerheten ur spel. Helst ser man att kommunerna ger ett nej, när de inser att de inte kan leva upp till lagen. Det gjorde Norrköping bara i tre fall förra året.
Alternativt vill länsstyrelsen att den handikappade får ett nej efter tre månader i kö.
I Norrköping har man enligt Hans Johansson den policyn att man efter tre månader frågar de handikappade om de vill ha ett nej. Det vill de sällan, eftersom de är medvetna om att det hjälper föga att överklaga så länge kommunen ändå inte kan få fram den service de efterfrågar.
Så jobbar vi med nyheter