Rankingen jämför hur mycket pengar som Sveriges kommuner lägger på områden som berör unga, det vill säga lärartäthet, elevhälsa, musik- och kulturskola, fritidsverksamhet, idrotts- och fritidsanläggningar, kulturverksamhet, bibliotek, fritidsgårdar, fritidshem och pedagogisk omsorg och studieorganisationer.
Syftet med rankingen är inte bara en rangordning av kommunernas fördelning av ekonomiska resurser, utan att lyfta en bredare debatt om ungas möjligheter.
– Vi tror att de bästa ungdomskommunerna är de som ger unga inflytande och gör dem delaktiga i de politiska besluten, säger Anna Magnusson, ordförande för KFUM Sverige.
Janne Eberhard, ordförande i KFUM Norrköping, säger så här:
– Jag tycker att Norrköping borde ha högre ambitioner, än att ligga så här långt ner på rankinglistan.
Har du något förslag, som gör att Norrköping kan växa på listan?
– Jobba mer med fritidsgårdarna, säger han. Vi har ett antal riktigt förträffliga fritidsgårdar i Norrköping och som jag tycker lyfts fram alldeles för lite. Så en ökad satsning på fritidsgårdarna tror jag vore en bra början för Norrköping.
– Och jag håller med om att vi ska ge ungdomarna mer delaktighet och inflytande i kommunens verksamhet. Det gäller inte bara ungdomar utan generellt sätt, att det är lättare att acceptera att man inte alltid får som man vill, om man är med i beslutsprocessen.
Tilläggas kan att Emmaboda vann rankingen medan Linköping kom på 121 plats, Söderköping på 122:a och Finspång på 237:e.