Norrköping förvandlad till en helt annan slags stad
Numera främst en handels- och kommunikationsstad. Och frågan är ju då, om detta är riktigt bra - eller möjligen en smula riskabelt.Men därtill en ungdomsstad, mer ungdomlig än riket i snitt.En helt annan slags stad än förut. Tillika en stad, som står inför än fler förändringar. Se där Norrköping av idag!
Så var det då - på det mässingsbruk på Kvarnholmen i Norrköping, som var Holmens Bruk föregångare. Här, på en 1700-talsgravyr av Johan Fredrik Martin, dras mässingen ut till tråd. Just den processen utgjorde också själva utgångspunkten för Louis de Geers era. Med sig tog han sina invandrare, tysktalande för det mesta.
Foto:
Mer internationellt har det ju blivit... men ändå är detta en sanning med viss modifikation. Faktiskt så är andelen Norrköpingsinvånare av utländskt ursprung lägre idag än det var kring mitten av 1600-talet - 13 procent nu mot cirka 20 då!
Det var ju också lite speciellt då, med trettioåriga kriget och Louis de Geers storsatsningar i Norrköping. Den gången var två tredjedelar av de invandrade tysktalande. Därför grundades en tysk församling, en tysk skola - och Tyska torget fick sitt namn.
Runt Östersjön
Idag visar utvecklingen runt Östersjön vägen för Norrköpings internationella engagemang. Allt talar för växande kontakter över detta innanhav, där såväl handel som allmänt utbyte kommer att öka.
Men även stora världen har sin allt mer kraftfulla inverkan. Expansionen i Kina och Indien kommer att ändra förutsättningarna för näringslivet även i Norrköping.
En paradox är då, att ungdomens intresse för utländska språk samtidigt pekar neråt. I Norrköping har under de senaste fem åren antalet gymnasieelever som läser moderna språk minskat kraftigt. Mest i tyska, trots att tyskan ju är största enskilda språket i Europa, men även franska och spanska.
Många ungdomar menar numera, att det räcker med engelska. Dessutom har ju, när det gäller poäng för att komma vidare till universitet, andra ämnen än språk ansetts löna sig mer. Eleverna gör, som det heter, sina "rationella val".
Bra eller dåligt?
Norrköping har de senaste årtiondena omvandlats från en industri- och arbetarstad till en handels- och kommunikationsstad. På grund av kraften i omvandlingen har Norrköping också blivit en ort med högre arbetslöshet än snittet.
Frågan som då ställs, om än utan att besvaras, är om detta är av godo. Eller om det "möjligen innebär en sårbarhet för näringslivet?".
Av godo måste ju däremot vara, att Norrköping blivit ungdomligare. Andelen invånare i åldern 20-25 år har ökat och fortsätter att öka. Jämfört med riket i övrigt är Norrköping klart och tydligt en ungdomsstad - i och för sig i likhet med andra universitets- och högskolestäder.
Det är inflyttning, som ligger bakom den ökningen. Här drar Campus Norrköping självklart en hel del. Men intressant är att Campus, som en studie visat, bara svarar för en tredjedel av den ungdomliga inflyttningen.
40-talistisk sorti
Tolkningen som görs är att Norrköping, och då inte minst tack vare universitetet, fått en ungdomsprägel som sedan i sin tur dragit fler ungdomar hit. Främst från mindre orter inom regionen.
Ungdomarna behövs, för under åren som nu följer blir det väldiga förändringar inom arbetslivet. 40-talisterna börjar ju göra sin sorti in i pensionen.
Under de närmaste åren kommer enbart inom Norrköpings kommun - Norrköpings i särklass största arbetsgivare - 150-250 anställda att pensioneras årligen. Om tio år kommer en fjärdedel av den nuvarande kommunala arbetsstyrkan att ha gått i ålderspension.
Samtidigt är de nya ungdomskullarna inte alls i nivå med 40-talisterna i antal. Det kommer att bli konkurrens kommunerna emellan om arbetskraften, och vissa sektorer lär få det särskilt besvärligt. Inom äldreomsorgen kommer trycket att öka, samtidigt som de anställda troppar av för själva bli pensionärer. Den ekvationen blir särdeles svår att få ihop.
Invånarantalet beräknas fortsätta öka, och de ca 124.500 invånarna av idag tros år 2014 ha blivit fler än 128.000. Då krävs fler bostäder, och intressanta utbyggnadsområden är därvid Marby liksom omgivningarna till den förväntade spårvägsdragningen ut till Navestad.
Mycket liten prick
Till förändringarna i tiden hör den ökade pendlingen. Idag reser ca 8.200 personer från Norrköping till arbete i andra kommuner, medan ca 9.500 pendlar hit. Utpendlingen har på senare år ökat betydligt mer än inpendlingen (2.000 resp 500), ett mått på den olyckliga utvecklingen på arbetsmarknaden i Norrköping.
Och som det påpekas i den internationella rapporten så är Norrköping, även om vi må komma att bli lite fler här, inte mer än en "mycket liten prick på världskartan och även på Europakartan".
Dock med tillägget att vi, tillsammans med våra grannar i regionen, i alla fall blir "en något större prick".
Så jobbar vi med nyheter