Sedan statens avreglering 1996 har det varit fritt att välja vem man köper sin el av. Elbolagen slåss öppet om alla svenska kunder, från Ystad till Haparanda – eller från Linghem till Simonstorp.
Elnätet däremot, är inte valfritt. Varje geografiskt område, oftast kommuner, har sin uppgörelse med en viss elnätsleverantör som samtliga invånare per automatik är anslutna till. I Norrköpings fall är det Eon, i Linköpings det kommunala Tekniska Verken.
Stora skillnaderTrots att Tekniska Verkens avgift höjts med över fem procent – mest i hela länet – är Linköping bland de billigaste kommunerna i hela landet.
I Norrköping däremot, betalar konsumenterna för ett av landets dyraste elnät. 85,9 öre per kilowattimme är nästan 60 procent mer än Linköpings 53,9 öre.
Bra LinköpingsreklamAtt förhållandena är så polariserade mellan två nästan jämnstora grannkommuner sticker förstås ut.
– Visst gynnar den stora skillnaden Linköping som kan erbjuda lägre boendekostnader. Det är märkligt att det ska behöva vara så här stor skillnad, konstaterar Per Holm, ordförande i Nils Holgerssongruppen som varje år kartlägger elkostnaderna i hela landet.
Bristfällig regleringDe senaste åren har elnätsavgifterna ökat stadigt, särskilt för några år sedan.
– 2008 till 2010 upplevde vi nästan fri fart, då den statliga regleringen var begränsad, nu har utvecklingen saktat in något.
Men även om priserna inte rusar lika hastigt i höjden just nu är Per Holm kritisk:
– Vi tycker fortfarande att det på många håll tas ut för många och för stora avgifter.