Chefen på Arbetsförmedlingens bosättningsenhet i Norrköping har semester och den tillförordande chefen känner inte till ärendet med mamman och den tioåriga dottern, med funktionshinder, som bott i ett vardagsrum i Kiruna i två år.
– Spontant tycker jag att det låter märkligt, säger den tillförordnade chefen Hans-Göran Johansson.
Kommun måste godkännaDet är landets kommuner som tecknar överenskommelser med länsstyrelsen om hur många nyanlända med permanent uppehållstillstånd som de kan ta emot. Arbetsförmedlingens bosättningsenhet presenterar sedan vilka människor det handlar om.
– Kommunerna måste sedan tacka ja eller nej om de kan ta emot de här personerna.
Svårt med funktionshinderHar du ett funktionshinder eller andra särskilda behov är det, enligt Hans-Göran Johansson, ännu svårare att få en bostad i en kommun.
– Det handlar ju egentligen om ett helt integrationspaket där personerna måste förutom bostad också kunna erbjudas annat som skola, SFI-undervinsing, säger Hans-Göran Johansson.
Samma sak säger Mathias Wahlsten som är samordnare för integration och etableringsuppdraget på Arbetsförmedlingen i Norrköping.
– Är det personer med särskilda behov brukar vi få fråga ett stort antal kommuner, säger han.
Mathias Wahlsten tycker att två år är en mycket lång väntan på att få bostad.
– Det här påverkar självklart de här människorna och får ofta olyckliga konsekvenser, säger han.
Han känner till det aktuella ärendet men vill inte uttala sig om det i dagsläget.
Arbetsförmedlingen har fram till den 2 oktober på sig att ge sin syn på saken till JO.