Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

När julen kom till De Geer

Årets julkonsert med Christer Sjögren och hans vänner bjöd på många olika klappar. Både frälsissånger, gospel och varmare jullåtar inför en fullsatt De Geerhall.

En av Tripplarna Göran Rudbo fick igång publiken med en något annorlunda O helga natt. FOTO: NICLAS SANDBERG

En av Tripplarna Göran Rudbo fick igång publiken med en något annorlunda O helga natt. FOTO: NICLAS SANDBERG

Foto:

NORRKÖPING2003-12-15 06:00
<B>Jessica Josefsson</B>
Med glitter, silver och glamour var de så här igen. För vad vore en jul utan den årliga julkonserten? I år intog den dock en annorlunda utstrålning, en blandning mellan frikyrkligt, frälsningsarmén och de traditionella kyrkliga julsångerna. Allt detta blandat med en form av amerikansk glamour. Det ska glänsa, vara fartfyllt och lite humorisktist. Den stilla julstämningen känns till en början långt borta. Men så kom höggravida Charlotte Nilsson alldeles lysande i en vacker helvit och glittrig långklänning och vi börjar närma oss juletid. Hennes plats i julkonserten är snart lika självklar som Christer Sjögren.

Samspelta tripplar
Ett nytt par för i år var de samspelta Tripplarna Göran Rudbo och Ken Wennerholm. De bjöd båda på fina gamla julminnen. Göran Rudbo var den som fick igång publiken genom sin härmning över hur O helga natt kunde låta på familjens gamla LP, med hack och högre eller mindre varvtal. Till en början blev det en chockerad reaktion genom publiken. Hur vågade han skoja med ett så klassiskt stycke. Men efter en stund gick det bara inte att hålla mungiporna nere och publiken brast i gapskratt över hans eminenta uppvisning.
Ken Wennerholm, drog mer åt det allvarliga hållet. Han berättade om sina barndomsminnen som trumpet i frälsningsarmén. Med sakrala och medryckande uppväxtpsalmer började kvällens julshow likna ett väckelsemöte med Pärleporten och Ovan där. Och när Gladys del Pilar tog över med sin godspel, ja då var det bara ett faktum.
En som aldrig sviker, eller förändrar sig alltför mycket är Christer Sjögren. Med sin djupa, lena sametsröst kan man knappast tro att det är ett helt år sedan han stod där sist. Ur sin påse med Elvis-godbitar plockar han bland annat Blue Christmas och Santa Claus Is Back In Town. Men fiast av allt var ändå det nya inslaget med Älska mig för den jag är. Med stjärnbeströdd bakgrund går suckarna djupa genom publiken.
Annars är det lite för mycket av allting. Scenen är alldeles för glittrig, artisterna står alltid på rätt plats, uppställda som dockor och det blir lite för glamoröst. Den där stilla närheten ja den kom bara stundtals men visst var det mycket fint att titta på.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!