När Evert Karlsson ännu var rättare på Tåby gård
TÅBYInnan han som EWK blev känd som landets särklassige karikatyrtecknare var Evert Karlsson i sju-åtta års tid rättare på Tåby gård.Det är nu mer än 50 år sedan. Men igår var det många gamla Tåbybor, som mindes den ovanlige rättaren.
Som så många andra av den tidens unga flickor hade även Birgitta Reby en poesibok, som andra skulle skriva dikter i. Det gjorde också de flesta... men rättaren på Tåby gård, Evert Karlsson, han ritade i stället en teckning av Birgitta. FOTO: ANITA KJELLBERG
Foto: Fotograf saknas!
Evert Karlsson är född i Mogata (han lever ännu men är svårt sjuk), hit till Tåby kom han kring mitten av 40-talet. Med hustru Alice och två döttrar, Margareta och Aino, bodde han då i en stuga strax bakom skolan.
<b>En liten värld</b>
På andra sidan vägen låg åt ena hållet Tåby gårds huvudbyggnader, åt andra hållet (in mot byn) kyrkan och församlingshemmet. En helt liten värld, som också är kvar intakt än i dag.
Margareta Carlsson Ring höll ett livligt uppskattat föredrag, där hon då också hade den tacksamma uppgiften att lägga fram den ena mästerliga teckningen efter det andra. Ett ständigt sus gick genom publiken.
Och man fick höra om hur rättaren tecknade, sjöng i manskör och kyrkokör och hur han blev livligt engagerad i Mem när Sveriges Lantbruksungdom köpte stället som kursgård. Dit kom Gunnar Hedlund och andra kända politiker, som Evert övade upp sin förmåga på.
7.50 kr fick han för en teckning, som infördes i Söderköpings-Posten. I en tävling om bästa karikatyren av Ingrid Bergman vann han ett stipendium, som fick bekosta en korrespondenskurs i karikatyrteckning. Som han aldrig fullföljde, och som förblivit den enda "utbildning" han skaffat sig i sin konstart - berättade Margareta Carlsson Ring.
Många bland dem kring kaffet i församlingsgården hade egna minnen av Evert Karlsson, både från rättartiden och senare; han har aldrig släppt kontakten med bygden.
<b>Bondens döttrar</b>
Inga-Lis Moberg berättade om hur hon passerade Tåby gård på sin väg till skolan och såg lantarbetarna uppradade till dagens arbete. Det var då rättarens sak att fördela arbetsuppgiftern mellan dem.
Där på gården växte Gudrun Olofsson och Elisabeth Lindberg upp. Carlsson hette de på den tiden, och det var deras pappa som ägde Tåby gård och således var unge Everts arbetsgivare. Som rättare var Evert förman för lantarbetarna, och de var ännu många då mot slutet av 40-talet.
Elisabeth var bästis med rättardottern Margareta, de hann gå två år i samma klass innan Evert 1951 bröt sig loss ur rättartillvaron och med familjen flyttade upp till Stockholom, där han hade kontakt med en del centertidningar.
<b>Nya hårspännet</b>
För centerpartist var han, mannen som så genialiskt karikerade de store och med åren utvecklade ett allt mer markerat socialt patos. Som bar frukt i karikatyrer, där de djupa tankarna så förunderligt konkret uttrycktes med några pennstreck. Här kan man lugnt tala om bilden, som säger mer än tusen ord.
Elisabeth har en teckning på sig själv som liten, från en dag när hon var så stolt över sitt nya hårspänne med rosor på - som också finns med på teckningen.
- För mig var Evert förstås bara Margaretas pappa. Till min pappas 50-årsdag gjorde han en jättebra teckning, där pappa lägger en tung hand på en tjur och ser ut som han ville säga att "här är det jag som bestämmer".
- När de skulle flytta till Stockholm låg Margareta över hos oss natten före. Vi låg skavfötters i min säng och sov nog inte så mycket.
Systern Gudrun har i sin ägo en teckning av huset, där de bodde.
- Evert Karlsson var eftertänksam, erinrar hon sig. När pappa pratade med honom kunde han plötsligt bli lite frånvarande.
- Då hade han fått något nytt uppslag.
Det livfulla mötet arrangerade av Tåby-centern och Studieförbundet Vuxenskolan.
Så jobbar vi med nyheter