Mycket snack - lite verkstad

- Vi hade trott att vi skulle få mer frihet att välja olika lösningar, men under resans gång insåg vi att det inte var så mycket spelutrymme som det först såg ut, ger Cathrine Jerrhage, rektor för Victoriaskolan som förklaring till varför hennes skola hoppade av.Som exempel tar hon att skolan inte får friheten att själv välja leverantörer av mat och städning, en frihet som de kommunala friskolorna i Linköping har.Vad man i övrigt vill göra har man redan i dag utrymme för, menar Cathrine Jerrhage. En lokal styrelse har man också, en styrelse med föräldramajoritet, som därtill inte bara är rådgivande utan bestämmande.Larsinge Axelsson, tjänsteman på utbildningskontoret som utrett frågan om kommunal friskola, tycker att det finns ett värde i en styrelse med personer från näringslivet, att de kan tillföra något annat än föräldrar kan. Han framhåller också att rektorn kan ta beslut snabbare och slipper en massa möten. Vidare att skolan får ta med sig ekonomiska överskott från ett år till ett annat. Men han tillstår att mycket handlar om psykologi.- Att bli kommunal friskola kan innebära ett psykologiskt avstamp för en nytändning på skolan, säger han.Han tror att pengar kan vara en orsak till att de andra skolorna hoppade av. Djäkneparkskolan är nämligen den enda av de skolor som ansökt om att vara med i försöket som nu får mer pengar, när man får skolpengen direkt utan att den ska fördelas av områdeschefen.Är då det kommunala friskoleförsöket bara ett politiskt progagandatrick?- På några punkter får man ändå större frihet, svarar Lars Stjernkvist (s) ordförande i barn- och ungdomsnämnden. Men visst, redan i dag kan man göra mycket lokalt.

Mycket snack - lite verkstad

Många skolor ville vara med i det kommunala friskoleförsöket, men när det kom till kritan var bara Djäkneparkskolan kvar. En orsak kan vara att man på de andra skolorna tycker att det är mycket snack och lite verkstad.