Den som promenerat längs Östra promenaden senaste veckan kanske har lagt märke till de stora lådor som placerats ut, med ett litet hål som i en fågelholk längst upp. Det gör inget om en fågel skulle flytta in, men lådan är främst till för att insekter ska trivas i dem.
– Vi fyller dem med ekspån, kutterspån, löv och lite vatten. Vi vill simulera samma miljö som i ett ihåligt träd. Lite fågelbajs och kanske en död fågelunge är bara bra, allt det tillsammans bildar något som vi kallar för mulm. Där av namnet mulm-holkar, säger Mia Agvald Jägborn, kommunekolog i Norrköping.
Målarten för holkarna är Östergötlands landskapsinsekt, läderbaggen. Det är en fridlyst och hotad art som löper risk att försvinna. Deras livsmiljöer är hotade på grund av igenväxning av ekhagar och nedhuggning av träd som är eller skulle kunna bli lämpliga för arten.
– Sen säger jag inte att jag tror att det kommer flytta in läderbaggar här, för de håller sig i de bästa miljöerna för dem, vilket är i eklandskap. Men det är i alla fall en stepping stone för arter som är beroende av ihåliga träd, säger Mia Agvald Jägborn.
Mulm-holkarna, som är specialdesignade för att passa i staden, är en åtgärd som krävs när de gamla lindarna längs promenaden ska ersättas med nya.
– Vi har sökt och fått en biotopsskyddsdispens hos länsstyrelsen för att få ta ner de här träden, alléer är en skyddad biotop. Vi har diskuterat olika åtgärder vi ska göra och det här är en av dem. Sen ska ytterligare 20 holkar sättas upp i ett stråk ut mot Händelö och Ingelsta ekbackar. Vi ska också anlägga några ekoxekomposter.
Vad är ekoxekomposter?
– Man gräver en grop och skär stammarna i bitar och ställer ihop dem. Det blir stående död ved i stället för liggande och ska simulera stubben av en gammal ek eller lind. Då finns en del insekter som trivs att leva där, bland annat ekoxar.
Det ska också göras ett "lindmonument" som ska uppföras på den plats som bildas när tunneln under Södra promenaden läggs igen. Hur det ska se ut är inte klart.
– Tanken är att det ska vara någon slags faunadepå, det vill säga att det ska vara död ved på platsen. När vi tar ner träden får vi en massa stammar och alla dessa gamla stammar ska tas om hand på olika sätt, säger Mia Agvald Jägborn.