Motorsågsmassaker längs banvallarna
Motorsågar har på senare tid gått hårt åt träden på ömse sidor om järnvägens banvall, på infarten mot Åby från Katrineholm. Somliga har oroat sig för villatomterna invid järnvägen, som avverkningen nu är framme vid. Där kommer den dock, som Folkbladet erfar, att göra halt. Det är Banverket, som rensar längs Södra stambanan - 20 meter åt vardera sidan. Efter Gudrun och Per vill man gardera sig mot framtida stormar.
Ingmar Persson i en förvandlad värld. Här stod, tills för bara några dagar sedan, träd invid träd. Foto: Niclas Sandberg
Foto: Sandberg Niclas
- I ett första steg prioriterar vi de stora godsstråken, säger Banverkets sektionschef Helena Tilander. - Vi har redan genomfört trädsäkringen längs Bollnäs-Storvik-Avesta. Vi fortsätter nu med södra stambanan, för där går så oerhört många godstransporter. Eftersom godsleveranserna är så nödvändiga för industrin har man, när fällda träd gjort en viss sträcka ofarbar, måst omdirigera godstågen längs andra banor. Vilket då i sin tur betytt långa väntetider för persontågen på både den ena och den andra banan. Sammanlagt finns i Sverige 1.200 mil järnväg. På sikt ska det trädsäkras längs hela denna väg. - Men det är naturligtvis på oerhört lång sikt, säger Tilander. På ömse sidor
Arbetena pågår nu, i sina olika etapper, mellan Stockholm och Norrköping. För sträckan mellan Norrköping och Katrineholm har statliga Lantmäterimyndigheten i Linköping beviljat Banverket ett servitut, som sträcker sig 20 meter på ömse sidor om spåren. - Men enbart då det handlar om skogs- och jordbruksmark, betonar förrättningslantmätare Kristina Karlsson. Inte villatomter, och inte detaljplanelagd mark. Också villatomter ute i skogen eller mitt i landsbygden är undantagna. Det är ju heller inte villaägarnas körsbärsträd, som Banverket vill hålla på avstånd, utan mer då det samlade skogsbeståndet. Skulle det finnas "farliga" träd inne på någon tomt kommer Banverket att i förhandlingar med tomtägaren erbjuda sig att såga ner trädet - och måste då också ha vederbörandes tillstånd. Men detta detta blir då först i något senare skede. Rensats rejält
I Graversfors kan man nu, längs sjön Näknen, se trädrensade rågångar sträcka sig på ömse sidor om järnvägen. Enligt Per Carlsson, vars företag Kuddby Trädfällning hyrts in för avverkningen, är det nog också där som avverkningen syns som tydligast. - Men det var väl ingen som klagade där heller. Föreningen ville till och med ha ner några träd till, säger han. Vi träffar på honom i arbete i Åbys utkanter, i anslutning till järnvägstunneln åt Katrineholmshållet. Där har man på idrottsplats-sidan nu sågat sig ända fram till de strax intill järnvägen belägna villorna. Medan på den andra sidan ett antal med röda prickar markerade träd alltjämt inväntar sitt öde. Inget motstånd
Något motstånd mot trädfällningarna har Per Carlsson inte märkt av, och när Folkbladet knackar på i villor på ömse sidor om järnvägen verkar folk där också ta det hela med ro. Flera säger att de inte direkt berörs, någon är tacksam för att eftermiddagssolen kommer att nå fram bättre nu. En annan säger, att största bekymret är bullret från alla långtradarna på väg 55 där nedanför. Det har förstört mången vacker sommardag i trädgården. Men en massavverkning, en veritabel motorsågsmassaker, är detta ju onekligen. I slänten fram emot järnvägstunneln gapar hela vägen stubbar fram ur marken. En del av dem högstubbar, några meter höga, som lämnats kvar och som väl då också kan göra nytta ännu en tid - för insekter och kryp, som trivs i sådana långsamt döende trädstammar. Saknar "kompisar"
Som framgått bland annat av insändare i Folkbladet vakar Ingmar Persson över det som finns att värna av grönska, inte minst då mellan Norrköping och Åby. Där han med vemod och sorg följt logistiskladornas utbredning över det fordom fagra åkerlandskapet, med dess växt- och fågelliv. Enbart här invid Åby har nu tusentals träd fått stryka med. Ingmar Persson saknar sina "trädkompisar", bland annat då en tall som var så vacker -men av vilken nu bara en högstubbe återstår. "Härliga grönytor"
- De där s k högstubbarna, de står ju där som höga trädskorstenar. Något slags de gamla trädens invalider, sorgliga att skåda. - Längs gång- och cykelvägen här har ju varit som en park, även om det väl inte synts på kommunens kartor inne i stan. Härliga grönytor, i anslutning till Åbybornas cykelväg mot Hults Bruk och Ågelsjön. Och det är viktigt med sådan grönska i direkt anslutning till ett samhälle, säger Ingmar Persson.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!