Möt en obotlig romantiker
NORRKÖPINGEn obotlig romantiker som brinner för kultur och älskar musik, Ungefär så kan man beskriva henne, Irma Görtz. Den 1 mars lämnar hon jobbet som ombudsman i Norrköpings socialdemokratiska arbetarekommun för att bli nytt landstingsråd i Östergötland.
Den 1 mars byter Irma Görtz jobb. Från ombudsman i Norrköpings arbetarekommun till landstingsråd i Östergötland. FOTO: ROBERT SVENSSON
Foto:
Regional utveckling, turism och kultur är områden som hon kommer att ansvara för inom landstinget.
Bland annat en nämnd med det föga sexiga namnet "Gemensamma nämnden för vissa kulturfrågor". Ett uppdrag som hon i och för sig redan har. Landstingsfullmäktig är hon sedan 1994, nämligen.
Det är landstinget och de två stora kommunerna i länet som ska försöka komma fram till gemensamma mål för Symfoniorkestern och Östgötamusiken.
- Målet är en musikvision för Östergötland, inriktad på musikklivet över huvud taget.
Hon blir också vice ordförande i landstingsstyrelsen.
<b>Norrköpingsflicka</b>
Musikintresset har hon från barnsben. Första kullen musikklass i Hagaskolan i Norrköping hyste bland sina fjärdeklassare Irma Görtz som på den tiden bodde i Haga. Norrköpingsflicka är hon alltså (född 1950). Pappa flygteknikern var politiskt och fackligt medveten och det färgade av sig på Irma.
Sången har hon fortfarande med sig som intresse och hobby. När hon hinner så sjunger hon i Fenixkören som håller till på Hemgården.
<b>Kyrkråtta</b>
Körkarriären startade annars i Kyrkråttorna i Matteus kyrka. Pianolektioner tog hon också fast numera blir det inte så mycket spelande. Fast piano har hon hemma på Smedjegatan.
Även en innekatt som är 11 år och egentligen tillhör 24-åriga dottern i Stockholm (det finns även en 28-årig son).
Vad nu det har med musik att göra.
- Helst lyssnar jag på klassisk, symfonisk musik. Mozart, Beethoven, Mahler. Jag har också lärt mig lyssna på jazz.
En favorit i jazzsångarbranschen är Claes Jansson. Under stundom besöker hon Crescendos tillställningar.
Det blir mycket musikprat. Som landstingsråd har hon som sagt ett bredare ansvarsområde än så.
<b>Viktig byggsten</b>
- Jag skulle gärna se en utveckling där kultur, näringsliv och turism samverkar. Gärna också tillsammans med universitetet. Det finns ju goda exempel på detta, till exempel Hultsfred som utvecklat sin festival till ett helt företag.
Hon har inget färdigt recept men tror stenhårt på idén om att smälta samman de olika områdena.
- Utveckla något som ingen annan har gjort.
- Fler och fler förstår att kulturen är en viktig byggsten i samhällsbygget.
Musikskolorna vill hon se utvecklas tillkulturskolor, både inom det vanliga skolsystemet och på frivillig basis.
- Jag vill att kulturen blir tillgänglig för fler, även möjligheten att utöva den över hela länet. Det är viktigt att allt inte koncentreras till Linköping och Norrköping.
Hon har lite perspektiv på den klassiska kampen mellan de båda städerna.
<b>Kommunalare</b>
Hela 80-talet och halva 90-talet bodde hon i Linköping. Fostrade barn, jobbade på Regionsjukhuset som vårdbiträde, blev fackligt aktiv i Kommunal - på heltid från 1981. Hon blev kassör i dåvarande avdelning 47 och ombudsman i Linköpings arbetarekommun (1993).
1997 återvände hon hem till Norrköping och nuvarande jobbet på arbetarekommunen.
Att hoppa av precis inför valrörelsen är förstås inte enbart angenämt.
- Det är ett oerhört spännande jobb jag har, inte minst nu när det är val på gång.
- Det är med blandade känslor jag byter, men det ska bli oerhört intressant att jobba med allt det nya också.
Uppdraget gäller i första hand till valet. Sedan beror det förstås på valresultatet vad som sker med landstingsrådet.
<b>Mer makt?</b>
Vad som händer med landstingen och länsstyrelserna i framtiden är också lite av ett frågetecken. Det finns de som förordar mer makt till direktvalda länsparlament, förstärkta landsting om man så vill.
- I så fall blir det en flerstegsraket. Ökat samarbete mellan kommunerna tror jag på men hur det blir i övrigt är svårt att säga.
En stor del av länet kan hon skåda ut över från sitt hyrda torp vid Hästholmen.
- Jag ser ut över Vättern och Alvastra, det är fantastiskt, säger den obotliga romantikern och glittrar med ögonen.
Hon trivs där, det syns. Hon tänker i alla fall bo kvar i Norrköping.
- Jag trivs jättebra här. 1979 när jag flyttade härifrån var det tråkigare än tråkigt. Nu är det en helt annan stad.
Så jobbar vi med nyheter