"Monica Z tog avsked till den stora publiken i De Geer"
Det säger Bernt O. Ericson och minns hur bra det kändes att få fira musikföreningen Crescendos 40-årsjubileum med Monica Zetterlund som gäst, då med Ulf Anderssons kvartett.
Året var 1999 och det var uppenbart att artisten trivdes mycket bra under den konserten.
- Hon sa från början att hon inte skulle komma att orka med något extranummer, sen blev det tre extra låtar i alla fall inför en lycklig publik. Det var en fantastisk stämning.
Men det är såvitt Bernt Ericson vet hennes allra sista stora framträdande, kanske har hon sjungit på mindre ställen någon gång efteråt.
Väldigt nervös
- Men hon var alltid väldigt nervös! Hon sa att ´det går aldrig över det här´, men så släppte det när hon bara kom igång.
- Från slutet av 60-talet var hon här sex-sju gånger under sin karriär och det var alltid väldigt trevligt att ha med henne att göra. Det fanns ingenting av later eller krav som är vanliga i branschen. Så var hon ju borta från jazzscenen några år och jobbade med Hasse&Tage.
Så arrangerade Crescendo något som hette Jazz i natt på Borgen och Monica kom tillbaka i början av 70-talet. Så var det Hörsalen och kanske någon gång på Konstmuseet.
- Det var alltid stora evenemang, mycket jobb när hon kom. Hon var ju inte billig och vi måste jobba ordentligt allihop i föreningen. Men så blev det minnesgoda konserter också. Hon var alltid på vår önskelista.
Att artisten kanske fick sitta på en stol i sina sista framträdanden eller stå med stöd förtog ingenting av hennes så vackra, personliga röst.
Så jobbar vi med nyheter