Den moderata politikern Sylvia Nilsson från Norrköping har tagit sitt sista andetag. På hennes Facebook-sida meddelade hennes familj under torsdagen att familjen fanns vid hennes sida när hennes liv tog slut. Då hade hon vårdats nedsövd i respirator under några dagar på intensivvårdsavdelningen på Vrinnevisjukhuset.
Sylvia Nilsson var aktiv inom kommunpolitiken och satt som andre vice ordförande i kultur- och fritidsnämnden. Hon var också ledamot i kommunfullmäktige.
Sophia Jarl är gruppledare för Moderaterna i Norrköping:
– Det första jag tänker på är att hon var en levnadsglad person som alltid satte laget först. Här och nu är det väldigt svårt att tänka att hon är borta. Hon var så ung. Men jag vet att hon levt med epilepsin under många år, säger hon.
Hon beskriver Sylvia Nilsson som en påläst person med djupt engagemang i föreningslivet. Ingen var för liten för att få hennes öra.
– Jag vet att hon ofta svarade på frågor från föreningar. Hon fanns där och engagerade sig för dem, säger Sophia Jarl.
Har du något minne av henne du vill dela med dig av?
– Det är alltid många och täta diskussioner när man håller på med politik. Det tänker jag på. Hennes engagemang. Men ibland händer udda saker när man är ute tillsammans. Jag minns en gång när vi var vid Helgestad hage för att inviga en hinderbana. Till slut fick vi frågan om vi ville köra banan. Sylvia kastade sig över utmaningen. Efteråt var vi rätt varma, säger Sophia Jarl
Före detta moderata oppositionsrådet och numera liberalen Fredrik Bergqvist berättar att han fick reda på att Sylvia Nilsson låg på intensiven under helgen. Han beskriver det som att han är i chock fortfarande.
– Hon var så levnadsglad. Det är svårt att ta in. Jag har nog inte fattat det än. Vi jobbade ihop många år inom politiken.
Han lyfter också fram hennes engagemang för de små föreningarna.
– Som politiker var hon den som slogs för de små föreningarna. Föreningar som inte hade någon röst i Rådhuset. Jag minns att hon kämpade för kampsporten, för motorintresserade unga, för de små föreningarna. En stark röst för den som inte nådde in till makten.
Han minns också Sylvia Nilsson som en person med starka åsikter i det hon engagerade sig i. Han menar att det också, ibland, kanske inte gynnade henne politiskt.
– Hon tog ställning mot uppgörelser där politiken rundade valresultatet. Hon tyckte illa om det och det kanske inte alltid uppskattades av alla, säger han.
Författaren Marcus Birro är också en person som har reagerat med sorg över beskedet att Sylvia Nilsson har dött. Han säger så här i en kommentar om hur han lärde känna henne:
– Sylvia kom fram på dåvarande Idrottsparken en sommardag 2011. Jag fick leta i minnet efter var jag hade sett henne förut. Vi måste ha setts väl? Sylvia hade den egenskapen. Det kändes som om man hade känt henne länge.
Han berättar att de båda höll kontakten genom åren.
– Hon hade så många planer, så många storslagna drömmar och hon bjöd in mig på möten, evenemang, samtal och annat som hon ordnade. Hon drömde inte bara, hon förverkligade, säger han.
Och om sorgen när han fick beskedet säger han så här:
– Det är en fruktansvärd sorg att hon gått bort. Det känns för jävligt och orättvist. All tröst går ut till hennes familj och vänner. Jag kommer aldrig att glömma henne.