Utställningen ingår i ett sameuropeiskt projekt, där också nio andra länder deltar, alla med ett eget utvalt matslag - som till exempel rågbröd för Finland, öl för Tjeckien och potatis för Estland.
Men på Arbetets museum handlar det om det svenska, som i det här sammanhanget då får representeras av mjölken. Främst riktar man sig väl till skolklasser, och man hoppas också på pedagogiskt samarbete över gränserna.
Besökaren får veta lite allt möjligt om mjölkproduktionens utveckling, alltifrån de kvinnliga lantarbetarnas "vita piska" fram till våra dagars allt större och allt mer tekniskt avancerade mejerier.
Drack kaffe
Lite roande så här i efterhand är den under 20- och 30-talen så intensiva propagandan för att få svenska barn att dricka mjölk. Detta var nämligen ingenting givet - och de som hade allra närmast till mjölken, bondbarnen, de drack inte mjölk utan kaffe.
På ett gammalt fotografi står en myndig mjölkpropagandist uppflugen på ett lastbilstak på Hamngatan invid Strömmen, omgiven av paroller om att kaffe saknar näring men att mjölk är desto bättre. Och på en gammal affisch upplyses det om, att araberna sannolikt är de friskaste människorna i världen - och gissa då varför...
Blivit skillnad
"Mjölkbar" har för oss varit ett slags enkel restaurang, som fanns kvar in på 1950- och 60-talen och som kunde vara små husmanskostens Mekka. Här får vi nu se en tidigare variant, där mjölkbaren i stället är ett slags kiosk som ställts upp på gatan med S:t Olai i bakgrunden. Ett glas mjölk kostar där 10 öre, en smörgås 15 öre och en bit ostkaka 35 öre.
Det är både det ena och det andra, som det genom åren blivit skillnad på. Ta exempelvis avelsindustrin - sedan den tog fart på 1950-talet har korna blivit större, de mjölkar mer och kvaliteten på mjölken har blivit allt bättre. Mjölkproduktionen per ko har rentav mer än fyrdubblats sedan 1930-talet.
Men illa har korna lönats för dessa allt mer generösa bidrag till vår välfärd.
Med konstgjord befruktning kan man numera sprida ut kalvandet över hela året, och tre månader efter kalvens ankomst till världen befruktas kon igen. Sådär går det på, tills hon förs till slakten. Så ser nutidskons liv ut.
Utställningen invigdes av EU-parlamentarikern Lena Ek. Hon kunde berätta om mjölkens roll i storpolitiken, inte minst då i de jordbruksförhandlingar som nu förs. Hur ska det till exempel gå för den speciella svenska salmonellaregimen?
Hur kom det sig?
Sedan har vi ju inte kunnat låta bli att undra över, varför varenda trendig människa vid någon tidpunkt kom att börja svälja ner ständigt fler glas med kaffe latte - men knappast något alls av café au lait, som ju i stort sett är samma sak.
Detta beror, har vi nu tack vare utställningen fått veta, på en synnerligen framgångsrik lattekampanj under framför allt 90-talet.
Följden har blivit att en fjärdedel av all mjölk, som idag konsumeras i Sverige, hälls i kaffet. Fast det hjälper inte. Mjölkförsäljningen minskar ändå.