Brottet utreds vid Ekobrottsmyndigheten, som utreder och lagför ekonomiska brott.
13,5 miljoner kronor. Så mycket ansåg Försäkringskassan att kvinnan fått felaktigt utbetalt i sjuk- ocbh assistansersättning. Pengarna hade betalats ut under en tioårsperiod till kvinnan, som bland annat innehaft politiska uppdrag i Norrköping som nämndeman.
Assistansersättning betalas ut till personer som på grund av en funktionsnedsättning behöver hjälp av personliga assistenter med grundläggande behov. Sådana behov är till exempel personlig hygien, att äta och dricka och att kommunicera med andra.
Kvinnan har en funktionsnedsättning och har haft ersättningen från Försäkringskassan sedan början av 2000-talet. Hon uppgav att hon behövde hjälp med bland annat förflyttningar, dusch, toalettbesök och inköp.
Men en polisutredning visade att kvinnan inte varit fullt så handikappad som hon uppgett. Bland annat hade hon arbetat på en bilfirma och setts kliva ur sin permobil och sätta sig i sin bil. Försäkringskassan ansåg därför att hon inte hade det hjälpbehov hon sagt och att pengarna skulle betalas tillbaka. Eftersom det finns en preskriptionsregel för återbetalning gällde återkravet för pengar utbetalda från och med år 2011, även om de ansåg att det varit fel från första början.
Kvinnan menade dock att det var "en stark överdrift" att hon kan röra sig självständigt och att hon endast kan förflytta sig mycket korta sträckor, till exempel mellan bilen och sin permobil.
Och förvaltningsrätten gick på kvinnans linje. Visserligen höll rätten med om en del av beloppet, men endast 200 000 kronor – inte 13,5 miljoner. Försäkringskassan överklagade, men fick avslag också i nästa instans. Det kvinnan skulle betala tillbaka var fortfarande 200 000 kronor. Detta beslutades i november förra året.
Men nu åtalas kvinnan vid Ekobrottskammaren i Linköping – misstänkt för just fusket med assistans- och sjukersättningen.
Enligt åklagaren har hon brutit mot reglerna, dels genom att inte ha anmält till Försäkringskassan att hon arbetade mer än hon tidigare uppgett, dels genom att ha lämnat falsk information om sitt behov av assistans samt ha förmått assistenterna att lämna felaktiga tidrapporter om hur mycket de jobbat.
Åklagaren menar att kvinnan fått nära 200 000 kronor felaktigt utbetalt i sjukersättning och att det under två tidsperioder felaktigt betalats ut 2,7 miljoner kronor respektive 1,8 miljoner i assistansersättning till de två bolag hon anlitat att sköta assistansen.Totalt handlar det alltså om nästan fem miljoner kronor.
Brottsrubriceringen är grovt bedrägeri och två fall av bidragsbrott – varav det ena anses grovt. Åklagaren menar att brottsligheten ska bedömas som särskilt allvarlig eftersom den pågått under lång tid och i stor omfattning och kallar den "systemhotande".
Tillsammans med kvinnan åtalas även tre personliga assistenter.
Kvinnans personliga assistenter har enligt åklagaren lämnat in felaktiga tidrapporter om när och hur mycket de har jobbat.
En kvinna i dryga 20-årsåldern, som är kvinnans dotter, åtalas för grovt bedrägeri och grovt bidragsbrott. Dottern har enligt åklagaren fått totalt en miljon kronor felaktigt utbetalt till det företag hon var anställd i som personlig assistent åt sin mamma.
Ytterligare en kvinna, född 1968, och en man, född 1991, åtalas för grovt bedrägeri. För mannen rör det sig om drygt 800 000 kronor och kvinnan född 1968 om drygt en miljon kronor som ska ha blivit felaktigt utbetalt.
Samtliga misstänkta förnekar brott.