Miljoner finns att hämta i stiftelser
Miljontals kronor ligger och skvalpar i gamla välgörenhetsstiftelser i Norrköping. Bara en liten del delas ut till behövande. En orsak är att villkoren är så otidsenliga att det är näst intill omöjliga att leva upp till i dag. Risken är att skattmasen istället tar pengarna.
Foto:
Ett exempel är Stiftelsen Nils Johan Bergström och hans hustru Johanna Maria Bergström, bildad 1919 och med en förmögenhet som idag uppgår till närmare 3,5 miljoner kronor. Avkastningen har under åren samlats på hög och i dag finns mer än en halv miljon att dela ut. Problemet är att det inte går att hitta någon som stämmer in på donatorernas krav. Bara fattiga fader- och moderlösa barn födda i Norrköping kan nämligen komma i fråga och några sådana har inte kommunen lyckats hitta de senaste fyra åren. Ett annat exempel är Iris Larssons stiftelse. Här kan man läsa att ändamålet är att skolstyrelsen efter eget bedömande ska utlämna räntefria lån till "sådana skötsamma och obemedlade flickor i Kvillinge kommun som kan visa sig hava behov därav för utbildning till småskolelärare". Några sådana flickor har man inte lyckats hitta på många år. I dagsläget finns 600 000 kronor att låna ut. 25 tunnor råg
Gustavianska stiftelsen är ett exempel på otidsenlig skrivning i ändamålet. Den bildades 1772 i samband med Gustav den III:s kröning och förvaltas av Svenska kyrkan i Norrköping. Stora skogsfastigheter ingår i donationen, bland annat Skärlötamarken söder om Ågelsjön. Tillgångarna uppgår i dag till 46 miljoner kronor. En donation från Anders Alreik tillfördes på 1800-talet. Där kan man läsa i ändamålet att det beräknade värdet av 25 tunnor råg och 25 tunnor korn årligen får överlämnas till Norrköpings kommunstyrelse att användas för Norrköpings kommuns samfond för lärares förkovran, att tio tunnor säd utbetalas "till nödige skriftmaterialier och premieböcker åt Barnen vid Östra Eneby Socken Folkskola och åt samma sockens nattvardsbarn, äfven som till en och annan nyttig bok för socken-bibliotheket derstädes". Pengarna läggs på hög
Man undrar ju hur det går till. Jodå, förklarar stiftelsens ordförande Freddy Alm, det finns en mall som utgår från vad en tunna råg kostade på den tiden. Summan räknas sedan upp med konsumentprisindex. Här används alltså pengarna enligt donatorns vilja, men i de fall man inte kan hitta någon att dela ut avkastningen till läggs pengarna på hög. Det finns en fara med det. Risken är att pengarna skattas bort istället för att göra nytta. Kan skattas bort
Skattebefrielse för välgörenhetsstiftelser gäller nämligen bara om minst 80 procent av avkastningen delas ut. I annat fall gäller detsamma som för bolag, 28 procents skatt på vinsten. Än så länge har inte skattmasen slagit ner på de stiftelser i Norrköping där man inte lyckats hitta någon att dela ut pengar till. Mauritz Toll på Skatteverket i Jönköping förklarar varför: - Det här är ju bara småpengar för oss. Några nedslag gör vi inte, utan vi brukar ha en dialog med förvaltarna där vi talar om hur det ska vara. Sedan förutsätter vi att man är lojal mot skattereglerna.
Så jobbar vi med nyheter