På fredagen presenterade kommunstyrelsens ordförande Olle Vikmång (S) det preliminära bokslutet för Norrköpings kommun 2021, ett år som påverkats av pandemin på olika sätt. De negativa effekterna på intäktssidan blev mildare än väntat.
– Vi gör ett historiskt bra ekonomiskt resultat, med ett överskott på över en miljard. Jag kan inte dra mig till minnes vi någonsin har gjort ett så bra ekonomiskt resultat, säger Olle Vikmång (S).
Tillväxten har varit bättre än väntat, vilket inneburit att både skatter och statsbidrag blivit högre, och börsen gick bra.
– Vi har också gjort mycket bra affärer under året, vad gäller markförsäljningar och annat. Sedan har också nämnderna haft väsentligt mycket lägre kostnader än vi hade budgeterat för. Där kan vi se en tydlig coronapåverkan kopplat till lägre kostnader.
Nämnderna gör ett sammanlagt överskott på 276 miljoner. Störst överskott har arbetsmarknads- och vuxenutbildningsnämnden, 80 miljoner, och vård- och omsorgsnämnden, 67 miljoner.
Kostnaderna för ekonomiskt bistånd fortsätter att sjunka, och på grund av pandemin har man inte kunnat genomföra lika mycket vuxenutbildning och arbetsmarknadsinsatser som planerat. I vård- och omsorgsnämnden ser man också tydliga pandemieffekter. Många har valt att inte ansöka om hemtjänst under pandemin.
På samma sätt noterar tekniska nämnden färre färdtjänstresor. Kommunen har heller inte klarat av att investera i den takt som budgeterats för, i gator och vägar. Utbildningsnämnden har fått mer statsbidrag, och det har inte varit lika många barn inskrivna på fritidshemmen när föräldrarna jobbat hemma.
Framåt ser man stora behov av investeringar i skollokaler och infrastruktur i takt med att staden växer. Då är det viktigt med överskott för att ha råd att finansiera det. 2021 valde man att skippa att budgetera ett överskott på två procent, för att använda pengar under pandemin. Nu återställs det, med 185 miljoner.
377 miljoner kronor, kvar efter finansiella mål, kan användas för satsningar under 2022. Fem miljoner används i ett första steg för att anställa nyckelfunktioner för att snabba på detaljplaner.
Nyligen presenterades 10 miljoner till vård- och omsorgsnämnden för att frigöra undersköterskor till deras kärnuppgifter. Nu kommer beskedet att hela överskottet från vård- och omsorg, plus tre miljoner, totalt 70 miljoner går tillbaka till nämnden, varav den största delen riktas mot äldreomsorgen.
– Jag har aldrig varit med om att vi har i en riktad insats avsatt någon gång så här mycket pengar, säger Olle Vikmång.
Miljonerna går till att redan nu bemanna upp till den nivå som kommer att behövas 2024. Det innebär tidigareläggning av anställningar motsvarande 100 undersköterskor. En förstärkning under några år.
– Det gör vi för att möjliggöra återhämtning efter pandemin. Vi har en personal som har slitit otroligt hårt.
Personal ska också kunna täcka upp för varandra, för kompetensutveckling och fortbildning.
Vikmång tror att bemanningen inom äldreomsorgen 2024, utifrån diskussionen till följd av pandemin, kommer att vara i grunden högre än i dag, att det kommer att ske satsningar på äldreomsorgen nationellt ifrån.
Hur resterande 302 miljoner ska användas återkommer den styrande Kvartetten till. Det kommer troligen att handla om återstart av samhället efter pandemin.