Mer personal men inte mindre grupper på dagis

Skolverket kan inte utfärda några bindande direktiv till kommunerna. Men de allmänna råd, som verket kan utfärda, är till för att följas - om nu inte en kommun kan visa, att man uppnår samma mål på något annat sätt.

Gärna ännu tydligare
Jörgen Svensson, facklig förtroendeman för Lärarförbundet som organiserar förskollärarna, välkomnar beskedet från Skolverket.
- De hade gärna också fått vara ännu tydligare. Mindre barngrupper ger helt klart bättre miljö för både personal och barn, och under lång tid har vi i varje förhandling pekat på just den saken. För de yngsta barnen bör grupperna vara mindre ändå.
Men är det inte lite lustigt, att Skolverket först nu kommit på det här med mindre barngrupper - när ju både ni och andra sedan länge begripit den saken?
- De har säkert känt till det förut också. Men frågan är ju, vad som styr verksamheten. Om det är ekonomin som styr måste man ju bortse från allt man har av pedagogiska kunskaper.

Ökade under 90-talet
Som en bakgrund till sitt ställningstagande anger Skolverket, att gruppstorlekarna i landets förskolor som helhet ökade under hela 90-talet - från 13,8 barn per grupp år 1990 till 17,5 barn år 2001. Detta skedde, än värre, samtidigt som det skars ner på personalen.
Hösten 2003 hade dock en viss vändning till det bättre skett. Barngrupperna hade minskat något, till ett snitt på 17.2 barn per grupp. Hälften av grupperna hade 16-20 barn.
Norrköping har känt av samma utveckling. Här nåddes botten åren 1997/98, med i snitt nära 20 barn på tre personal. Till i fjol hade sedan en viss förbättring skett, till 17,7 barn på tre personal. Men fortfarande är då Norrköping sämre än rikssnittet.
- Norrköping var ju länge en föregångsstad, när det gällde barnomsorgen, säger Jörgen Svensson.
- Men det är vi inte längre.

Det goda 70-talet
Tre personal på 15 barn, det var - kan man väl få tillägga - på det goda 70-talet den normala storleken för barngrupperna. I Norrköpings förskolor, som man då ännu fick kalla för dagis. Försämringarna tog sedan vid från 1990 och framåt.
Jörgen Svensson säger, att när man fackligt drivit kraven på mindre barngrupper har kommunen i stället, när resurserna ökat, velat öka personaltätheten i befintliga grupper. Och alltså behålla gruppstorleken.
- Men helt klart är det ju bättre med mindre barngrupper, säger han.
Han har dock förståelse för kommunens inställning. Eftersom kommunen på senare år starkt förtätat lokalytorna för förskolan har man nu inte (eller har kanske inte råd med) de utökade lokaler som skulle krävas för mindre, och därmed då också fler, barngrupper.

Långsiktigt arbete
Barbro Vallhagen, kommunens programsekreterare för barnomsorgen, bekräftar lokalbristen. Hon påpekar också, att antalet barn i förskoleåldern kommer att växa under de närmaste åren.
- Mindre barngrupper är därför inget som kan genomföras på kort sikt. Det måste vara ett mer långsiktigt arbete.
Hon har ingenting att invända mot Skolverkets råd om 15-grupper, men vill själv inte ange något särskilt tal för en "lagom" barngrupp.
- Det är helt klart, att barngrupperna behöver bli mindre, men det finns också andra påverkansfaktorer när det gäller kvaliteten. Hur grupperna är sammansatta - med yngre och äldre barn, hurpass mångkulturell förskolan är osv
- Ökad personaltäthet är också en kvalitetsfaktor, som ger förutsättningar att utveckla verksamheten.
En bakgrund till att Skolverket just nu gör utspelet om 15-grupper är de nya statliga pengarna, av vilka Norrköping får 13.3 milj kr både det här året och nästa, och sedan 26,6 milj år 2007.
Dessa pengar ska, har det understrukits, odelat gå till personalförstärkningar. Enligt Skolverkets beräkningar ska personaltätheten i landets förskolor därmed kunna ökas med nära 10 procent.
Det skulle då, hävdas det, göra det möjligt att återgå till 15-grupper inom barnomsorgen. Verkets råd innebär därför en klar uppmaning till kommunerna att nu ta vara på detta tillfälle.

Information till våra läsare

Mer personal men inte mindre grupper på dagis