Mer hjälp, fler godkända - men nu måste Hagebyskolan spara

- Vi fick mer tid till eleverna, fler fick godkänt, sjukskrivningarna bland personalen minskade, säger Inger Johansson, lärare på skolan.
Vad som nu däremot händer är att kommunens produktionskontor så att säga återställer ordningen. Hagebyskolan ska visa nollresultat, vilket tvingar fram nedskärningar.

Underskott
I fjol gjorde skolan ett underskott på 2,4 milj kr, första halvåret i år 3 milj kr. Beroende på de stora behov av stöd som många elever har - men också på grund av politiska löften, som skolan ansåg sig ha fått; vi återkommer till dessa.
Hagebyskolan kom alltså, om man så vill, att kosta "för mycket". Men en lärdom av detta är då, vilken skillnad dessa extra miljoner gjorde. Och, i förlängningen, vilken skillnad det skulle bli om kommunen satsade lite mer på sina problemskolor.

Ökad lärartäthet
Vi har träffat tre högstadielärare på Hagebyskolan, entydiga i sin beskrivning av läsåret 2001/02. Framför allt kunde man då öka lärartätheten, som dubblerades i kärnämnena - svenska, engelska, matematik. Sjuorna gjordes något större än normalt, upp till 30 elever, men med två lärare i stället för en i kärnämnena. Då blev det möjligt att ge extra stöd åt elever, som så behövde.

Särskilda grupper
- Man kunde bilda särskilda grupper för vissa elever, säger Inger Johansson, lärare i svenska och engelska. De fick mycket större trygghet. I gruppen kunde man anpassa nivån efter att det var godkänt, som det gällde att klara. Förbättringen märktes på alla de sätt, också i reda siffror: Fler elever fick godkänt. Andelen elever, som inte klarar godkänt i kärnämnena, är som bekant betydligt högre på Hagebyskolan än genomsnittligt.

Vuxenkompisar
Det blev också fler mentorer i klasserna, skolan fick råd med ett antal sk vuxenkompisar (finns kvar men blir nu färre) och med lärare i svenska som andraspråk - som vänder sig direkt till invandrarbarn.
- Som de också har rätt till enligt skollagen, men som i realiteten ofta inte finns, säger Ingrid Fransson, lärare i svenska och engelska. I matte, fysik, kemi, samhällsorientering är språket ofta problemet för eleverna.
- Bakom en stor del av läs- och skrivsvårigheterna ligger språkproblem, säger Tommy Söderholm, speciallärare. Inför det här läsåret har vi inte längre någon lärare anställd i svenska som andraspråk. Då är ändå 90 procent av eleverna upp till sexan invandrarbarn, och närmare 50 procent på högstadiet.

Mådde bättre
Men inte nog med att eleverna blev lugnare och klarade sig bättre. Personalen mådde också så mycket bättre.
- Jag tror inte vi hade en enda långtidssjukskrivning på hela förra läsåret, säger Inger Johansson. Hela sjukfrånvaron var lägre.
Då ska man veta, att långtidssjukskrivningarna förr om åren varit desto fler på Hagebyskolan. Det befaras också, att de nu kommer att öka igen.

Självklart
- Sådan här dubbelbemanning i kärnämnena, med möjlighet till olika elevgrupperingar, borde vara självklar på en skola som vår, säger Tommy Söderholm.
Den givna frågan blir ju då, om inte Hagebyskolans underskott i själva verket varit lönsamt för kommunen. Men sådan logik fungerar nu inte i kommunala sammanhang i Norrköping, utan tvärtom så har Hagebyskolan nu alltså hårda sparkrav på sig. Budgeten måste gå ihop, och därmed basta.

Givna följder
Tio tjänster försvinner, och med dem - för att nu bara ta högstadiet - dubbelbemanningen i kärnämnena. Ingen av lärarna vill måla fan på väggen, ingen säger något annat än att man naturligtvis ska göra allt man kan. Men vissa följder är ju ändå rätt givna:
- Eleverna får mindre lärartid. Vi hinner inte med dem lika mycket. Man ser fram mot den här terminen med en väldig oro, framför allt ur elevernas synpunkt, säger Inger Johansson.

Smågrupper bort
- De små grupperna, som man kunde bilda, de försvinner, säger Ingrid Fransson. Det kan bli en katastrof för de barnen. Och de som fick godkänt tack vare lärarhjälpen kommer kanske inte att klara sig längre.
- Barnen i gråzonen kommer att öka igen, säger Tommy Söderholm. Snälla och tysta barn med lindrigare inlärningsproblem får kanske inte samma stöd längre.
- Vi har haft nedskärningar förut. Men för något år sedan var det ju som om man såg ljuset på himlen. De började lyssna på oss, det skulle satsas på skolan. Många lärare kände sig mer motiverade än på många år. Men nu bara vänder det igen.

Skulle få pengar
Bakgrunden till satsningen var markeringar från den socialdemokratiska kommunledningen. Hagebyskolan skulle få sin beskärda del av 70 milj kr i räntepengar från NME-försäljningen. Kommunalrådet Christer Nilsson medger också utan omsvep att sådant sades:
- Även om jag aldrig sa ja till så och så många kronor så sa jag, att vi skulle lyfta fram Hagebyskolan, jag stödde de ideér de hade. Det var min principiella uppfattning. Men sedan blev Rotkraftsprojektet något helt annat än vad jag egentligen tyckte. I klartext blev Christer Nilsson överkörd av övriga kommunledningen, med Gunnel Gennebäck i spetsen. I stället startades det diffusa projektet Rotkraft, som sedan slopades under Mattias Ottosson nya regim. Hagebyskolan fick aldrig pengarna, som ställts i utsikt.
- Vi har de barn vi har, men vi har definitivt inte de resurser vi behöver, säger Tommy Söderholm. Det är tråkigt att makthavarna inte inser, vad som behövs.

Små hål i vägen
Ingrid Fransson har fäst sig vid något hon läste i tidningen. Om hur viktigt det är, att hålla landets vägnät i skick:
- Jo, det förklarades att redan små hål i våra vägar måste lagas. För annars växer de sig stora, och då kan det bli dyrt att laga dem.
- Men vad som händer med små människor, när det blir hål i dem, det bryr man sig inte om. De stora hålen i vägen går ju i alla fall att laga. Men stora hål i människor, dem kan man inte laga, säger Ingrid Fransson.
Och vad säger då politikerna? Så här mitt i valrörelsen?

Information till våra läsare

Mer hjälp, fler godkända - men nu måste Hagebyskolan spara