Med stadig blick på tågtrafiken

Det var länge sedan tågstationerna hade egna stinsar och klarerare. Nu för tiden sköts alla utrop från åtta ställen runt om i landet. Ett av de är Norrköping.
I ett rosa hus vid postterminalen jobbar ett 50-tal anställda vid Banverket med att hålla koll på alla tåg från Mjölby till Järna.
Det kan liknas vid ett flygledartorn, två rum fyllda med dataskärmar där man kan se vartenda litet, och stort, tåg som kör på något av de statliga rälsen.

Moderna stinsar
- Jag har ser till att all skyltning på monitorerna, både inne på stationerna och ute på perrongerna stämmer, säger Monica Pettersson som jobbar som trafikinformatör.
- Om det blir spårändringar eller förseningar är det jag som uppdaterar det härifrån.
Monica är också en av dem som ropar ut när tågen kommer. Oavsett om det är på stationen i Mjölby, Linköping eller Nyköping.
Som fjärrklarerare jobbar man inte med information mot resenärerna utan med lokförarna, en av klarerarna är Thomas Brandtberg.
Just nu är ett tåg från Bjärka Säby på väg från Västervik till Linköping. På skärmen kan man se hur tåget förflyttar sig. Thomas har sekundiös koll på att allt är som det ska på spåren. Att tågen går rätt och att växlarna står som de ska. Och gör dem det inte så, så kan Thomas ställa allt till rätta via sitt tangentbord.
- Här kan du se hur säkert det är säger han och visar på skärmen. Avstånden mellan tåg som står inne på en perrong måste hållas för om det skulle vara så att det av någon anledning skulle börja rulla bakåt så måste det finnas plats för tågen att växla in på ett kort stickspår. Där slutar spåret i sand och ingen risk för att tåget ska rulla in i att annat tåg, säger Thomas.
Det ringer i telefonen och Thomas pratar med en lokförare i Västervik som vill växla ut sig på ett smalspår. Det är ett museitåg som vill ut från lokstallarna. I samma stund ser man hur det rör sig på datorskärmen och tåget är på väg.
Att bli fjärrtågklarerare var inget som Thomas drömde om att bli när han var liten, han växte inte upp på en tågstation, men han trivs väldigt bra på jobbet.
- Det är ett roligt jobb, jag har jobbat här i 20 år och inte tröttnat än.

Samarbete över landet
Mattias Bonnevier är för dagen operativ chef, en av åtta i landet. De har ett gemensamt ansvar för att tågtrafiken i hela landet fungerar på lite längre sikt. Och då pratar vi om ett, ett och ett halvt dygn.
- Klarerarna jobbar hela tiden med här och nu, vi ser till att det fungerar framåt. Som nu när det har varit översvämningar i Nässjötrakten så fick vi ta ett gemensamt beslut på att trafiken skulle ledas om över Jönköping och Falköping till Hallsberg.
Om ett tåg är försenat får det konsekvenser för all tågtrafik på den banan och visst har det hänt att man suttit på ett tåg som är lite försenat bara för att upptäcka att man måste stanna och vänta in något annat tåg som ska passera och att man helt plötsligt är 20 minuter sen.
- Jo, vi har den devisen att ett försenat tåg får försenas ytterligare, men ett tåg i tid ska inte bli försenat, säger Mattias Bonnevier.
Han ser fram emot att Norrköpings stationsområde ska byggas om.
- Norrköpings station är riktigt dålig eller i alla fall inte optimal. Trafikmängden har ökat och så har vi väldigt otäcka bommar där folk struntar i att de är nere och smiter under bara för att ta sig till tågen på andra sidan. Det är uppseendeväckande att det är så, säger Mattias Bonnevier.
Att säga att han gillar att åka tåg är en underdrift. Han fullkomligt lyser när han berättar om det fantastiska med att åka tåg.
- Bäst tycker jag om att åka långt på natten. Tänk att kliva på i Norrköping och när man vaknar är man vid Riksgränsen - det är fantastiskt.

Inte komma på drift
De är många som håller koll på tågen och på lokförarna, men det gäller ju också att se till så att det finns el för att tågen ska kunna gå. Det gör Inge Cederqvist. Han är eldriftledare och har den störta datorskärmen av alla. Det som syns på den skärmen kan liknas vid ett enormt stort kretskort. Här ser man alla transformatorstationer och var det finns ström och var det är spänningslöst.
- Det kan räcka med att det flyger in en fågel i ledningen för att vi ska se att det blir ett spänningsfall och varnas, säger Inge.
När tågen leddes om efter översvämningarna var det viktigt att se till att det fanns tillräckligt med ström på sträckan.
- Ett godståg kräver betydligt mycket mer ström för att ta sig fram än vad ett persontåg gör, säger Inge.
Att jobba här, oavsett vilken roll man har, kräver ett nästintill stoiskt lugn, mängder av tålamod och en stor vilja att tillsammans med andra lösa de problem som uppstår.
Lugnet själv är Bosse Lennås. Han har jobbat här sedan har blev "tvångsflyttad" från Borås i mitten på 70-talet.
- Jag började som fjärrtågklarerare på 60-talet, men när det skulle rationaliseras så fick jag välja om jag ville till Boden, Malmö eller Norrköping.
Han berättar att Nyköping var först ut med att automatisera tågutropen, i värmländska Ånge var man också tidigt ute.
Så nästa gång du står där på perrongen mellan Mjölby och Järna och väntar på tåget och du hör en röst som talar till dig från en högtalare så vet du var den kommer ifrån. Från det rosa huset i Norrköping.

Information till våra läsare

Med stadig blick på tågtrafiken

NORRKÖPING: Alla som någon gång har åkt tåg har hört rösten som ropar ut tåg som går och tåg som kommer in på stationen. Men var kommer rösten egentligen ifrån?