Han sitter rätt lugnt i båten just nu när det gäller vad som ska hända med Louis De Geer konsert & kongress. Han konstaterar att ingen faktiskt vet hur det kommer att bli.
– Det har fungerat bra som det har varit. Men ändras förutsättningarna får vi se då hur vi gör. Det vi kan konstatera är att om hyran höjs kraftigt, säg med 15 miljoner kronor om året, till marknadsnivåer, kommer vi att behöva skära ner med 30 tjänster och då är vi ingen symfoniorkester längre.
Från politikens håll har det inte kommit några besked om framtiden. Kommunstyrelsens ordförande Sophia Jarl (M) har signalerat att mycket kan klarna efter sommaren. Men hon talar mycket om att verksamheten i Louis De Geer måste utvecklas.
– Om konsert- och kongressverksamheten ska kunna utvecklas är det kanske bra om SON inte kan boka upp så långt i förväg, sa hon till Folkbladet i samband med att KPMG:s förstudie blev offentlig.
Henrik Marmén har inga synpunkter på vem som äger eller driver Louis De Geer konsert & kongress. Han ser ändå att det behövs ett bra samarbete med dialog för att det ska fungera för orkestern.
– Vi är flexibla i dag. Men samtidigt krävs det långsiktighet i vår bransch. Det är ofta över ett par års framförhållning för att boka solister. Med det sagt försöker vi alltid hitta lösningar de gånger en viktig kongress behöver in under en konsertvecka. Dialog är bra och jag uppfattar det som att den är bra i dag, säger han.
Har SON fått ge sin syn i förstudien på hur er verksamhet fungerar i dag?
– Nej, och det känns ju onekligen lite märkligt. Men jag räknar med att vi också får ge vår bild av hur verksamheten fungerar idag.
Upplever du att det finns en oro bland det anställda över vad som ska ske med Louis De Geer?
– Det är klart att det finns de som undrar vad som ska hända. Men det är också en fråga för våra ägare. Vi vet inget i dag.
Henrik Marmén säger att han förstår att politikerna måste se över all sin verksamhet. Symfoniorkestern kommer inte undan och det är helt i sin ordning.
– Men vi jobbar redan i dag med att öka vår självförsörjningsgrad. Alltså pengar som vi får in utöver anslagen. Som biljetter, försäljning av abonnemang, samarbeten och att vi spelar på uppdrag. När det gäller sponsring finns det tyvärr ett problem. I Sverige är det avdragsgillt för idrottssponsring. Men inte för kultursponsring. En förändring av de reglerna skulle kunna vara till stor hjälp.