På Vrinnevisjukhuset finns spetskompetens och en unik behandlingsmetod som bara finns i Norrköping och Huddinge.
Det är tack vare att överläkare Thomas Franzén på Matstrupslab vid den kirurgiska kliniken på ViN varit pådrivande som Östergötland ligger i framkant på det här området. Vilket patienter här och i Kalmar och Jönköping kan vara glada för.
När Thomas Franzén ska förklara problematiken kring matstrupen gör han det pedagogiskt genom att rita och berätta.
– Matstrupen är ett ungefär 25-30 centimeter långt rör. Den enda funktionen är att föra mat och dryck från munnen ner till magsäcken. Det röret är det många läkare som är engagerade i: allt från barnläkare till geriatriker och kirurger.
Intresset gäller funktionen i matstrupen, när en patient har dålig nutrition, sväljningsproblem, eller sura uppstötningar.
Diafragman är den muskel som skiljer brösthålan från bukhålan.
– Man har en slussport här som ska öppna neråt och stänga till uppåt, så man inte får upp någonting, säger Thomas Franzén.
– Den vanligaste åkomman som vi undersöker här är när man har något fel på den övre magmunnen: den sluter inte tätt.
Slussporten som ska klaffa ihop har blivit förskjuten, så det kommer upp syra från magsäcken, något som kallas reflux.
Att slussporten rubbats beror på att en bit av magsäcken har åkt upp ovanför diafragman: ett bråck.
Det kan finns flera orsaker till att öppningen i diafragman försvagats och vidgat sig.
– Det kan vara medfött, och det kan komma med åren också.
Matstrupen består av två muskellager, ett som går rakt och ett som går runt.
– När maten ska ner i matstrupen ska den matas ner, ungefär som en boaorm, när de tar en råtta. De båda muskellagren samarbetar. Om det blir något fel, om muskellagren jobbar mot varandra blir det en motorikstörning. Då kan maten fastna i matstrupen.
En motorikstörning kan uppstå vid ett bråck. En matstrupe som fungerar bra är som en spänd gummisnodd. Om ett fäste glider upp, vid ett bråck, får man en sladdrig gummisnodd.
Det finns också ett tillstånd som kallas akalasi, då nervcentra som ska styra muskulaturen inte fungerar. När slussporten inte får någon signal uppifrån stänger den till och maten kan inte passera.
– Det drabbar en av 100 000 invånare årligen. Det är en ovanlig sjukdom. Det är ofta unga personer som har sökt och blivit missförstådda i sjukvården, och fått diagnosen att de har anorexi, eftersom de spyr varje gång de ätit.
För att mäta hur muskulaturen fungerar stoppade man tidigare ner en kateter med små ballonger i. Mottrycket mättes genom att ballongerna fylldes med vatten.
– Det var väldigt jobbigt för patienterna och det tog ungefär en timme att göra en undersökning.
När Matstrupslab år 2007 flyttade från US i Linköping till Norrköping fick man investera i den bästa tekniken som finns för tryckmätning.
Medan det gamla systemet fortfarande finns på många ställen i Sverige har man på ViN en smal kateter, som stoppas ner via näsan.
Katetern, med en teknik utvecklad inom rymdforskning i USA, mäter hela matstrupens muskulatur på en gång.
– Vi var först i Sverige med att använda de här kliniskt.
Förutom tryckmätningar gör Matstrupslab pH-mätningar: mäter hur mycket syra som kommer upp, när magmunnen inte sluter tätt.
De flesta får medicin som minskar syrahalten i magsäcken. Om de tabletterna inte hjälper kan man operera så magmunnen sluter tätt igen.
– Över 90 procent kan vi behandla med medicisk behandling när det gäller reflux, säger Thomas Franzén.
Den verkliga spetskompetensen, som bara finns i Norrköping och Huddinge, är en teknik att bränna bort farliga slemhinneförändringar i matstrupen orsakade av magsyra.
Syran som kommer upp i matstrupen fräter: det blir en kemisk reaktion.
– Man kan få en inflammation eller sår i matstrupen och om syran har hållit på länge och frätt på slemhinnan så omvandlas slemhinnan i matstrupens nedre del. Kroppen försöker skydda sig mot syran, och bildar en ny slemhinna, som kan utvecklas till cancer, säger Thomas Franzén.
Grava cellförändringar i slemhinnan räknas som cancer. Förr innebar det en stor operation, där man kapade av en bit av matstrupen. Något man forfarande gör om cancern spritt sig ner i muskulaturen och vidare ut i kroppen. Men har den inte spritt sig kan man på Matstrupslab på en halvtimme bränna bort den omvandlade slemhinnan, så kallad Barrett-slemhinna, medan patienten är vaken.
Efter två-tre månader har en ny fin rosa slemhinna bildats.
Folkbladet fick vara med när Lars Kjellme, 74, från Kalmar, fick behandling med den så kallade Halo-metoden. Efter att patienten fått smärtstillande och lugnande medel tittade Thomas Franzén och hans team hur det såg ut i matstrupen genom gastroskopi, en slang med en fiberkamera som fördes ner via munnen. Efter att med en ballong ha mätt omkretsen brände de bort den omvandlade slemhinnan, med hjälp av kraftiga radiofrekvensvågor, från en uppblåsbar ballong med koppartrådar som fördes ner i matstrupen.
Reflux är en folksjukdom. Sju procent av befolkningen har dagliga besvär. Cirka 20 procent har besvär någon gång i veckan. 50 procent har besvär någon gång i månaden. 1,6 procent av de som har reflux får den farliga slemhinnan.
De som har reflux - ska de vara oroliga för att få cancer?
– Det tycker jag inte. Det är en kronisk sjukdom. Vi pratar om obehandlad sjukdom, när man får de här förändringarna. Är de insatta på medicin eller är opererade är risken att utveckla den här nya slemhinnan väldigt liten.
Vilka ska vara oroliga för cellförändringar?
– Det är de som haft långvariga besvär, obehandlad sjukdom under låg tid.
Det ska vara besvär i stort sett dagligen, i vart fall flera gånger i veckan. Symtomen är halsbränna, bröstbränna, bröstsmärtor och uppstötningar av mat eller syra.