Mannen bakom Pite-Patrik nu i en studio i Norrköping

Vi stämmer träff med Sven Björklund, 35, på Radio Östergötland där han fått ett eget litet rum. Här, med en second hand-tavla med en hund på väggen, skriver han manus till sina skruvande karaktärer i "Mammas nya kille". Han kommer med andan i halsen, eftersom dottern Laura just börjat på "Knytte" i Krokek. Under tiden han blir fotograferad ute på Drottninggatan berättar han stolt att föreställningen "Det är vi som är hemgiften" med den Umeå-baserade humorgruppen Klungan, där han själv ingår tillsammas med Carl Englen, Mattias Fransson och Olof Wretling, valts ut av en jury att delta i teaterbiennalen i Borås i juni. Föreställningen som spelats på Södra Teatern - och som återkommer där i höst - har fått lysande recensioner."Vansinnigt och genialt" skrev SvD. Det som de fyra männen, försedda med helskägg, har framfört på scenen har presenterats som skruvad, norrländsk, intelligent humor, "vasst, varmt och träffsäkert om människans litenhet, fulhet och mod". Sven Björklund och Olof Wretling ingår tillsammans med programledaren Bengt Strömbro i redaktionen för radioprogrammet "Mammas nya kille - norrländsk humor när den är som bäst". Sven sitter i en studio i Norrköping, Olof i Göteborg och Bengt i Umeå. Sven gör de fiktiva karaktärerna side-kicken Pite-Patrik, folklivsforskaren Job Andersson och Tomas Wii, filmtipsare och skofetichist. - Man får ut olika energier av olika dialekter. Det kan vara en galning från Gällivare eller en skånsk spökjägare. Ny karaktär sedan säsongsstarten i början av februari är den uppblåsta Henrik Sparring, artist "stor i öst". Vad är norrländsk humor? - Ja, vad är det? Jag har ingen aning. Jag får ofta den frågan. Man är ju liksom inte så exotisk för att man kommer från Luleå. Man kan säga att vår humor är tragikomisk. Jag vet inte om det blir roligare, men för mig blir det intressantare med karaktärerna om det finns en mörk botten. Ta till exempel Patrik. Det är väldigt sorgligt och tragiskt att han är 35 år och fortfarande är det shotsbricka och förfest och man åker ut och burnar med sin Seat Ibiza. Man vågar liksom inte gå in i livet mer än så. Umeå en kulturstad
Sven Björklund är från Luleå men har sedan tjugoårsåldern bott i Umeå, en stad med ett stort kulturutbud. Han spelade i den fria gruppen Profilteatern, som satsade på stora produktioner och experimenterade med ljus och rök. - De vågade göra spektakel. Testa grejer. Okej, det kom kanske inte så jättemycket folk, och det kanske inte blev världens bästa ekonomiska framgång, men det var väldigt kul att de vågade göra det. Det var en pjäs som hette "Tabula Rasa", som handlade om att Tutanchamon egentligen var en tjej. Jag spelade en egyptisk ormpräst, berättar Sven och beskriver kroppsstrumpan med paljetter som han hade på sig, i kombination med rakat huvud och smink. - På genrepet skulle vi hoppa ner från scenen, jag och den andra prästen. När jag skulle hoppa ner satt det en kvinna i rullstol där så jag fick kasta mig åt sidan. Efteråt kom Janne. Eftersom det var så mycket rök såg han inte scenkanten, utan ramlade ner på mig. Min axel gick ur led och jag fick åka till akuten i den där utstyrseln. När de skulle röntga höll sköterskorna på att skratta ihjäl sig. "Men va ha du gjort!" När Sven Björklund träffade Isabel från Mjölby förde kärleken honom till Östergötland. Först till Nelinsgatan i Norrköping i ett par år, och sedan i våras till en villa i Krokek. Vad tycker du om Norrköping? - Jag tycker att Norrköping är enormt vackert. Men man kan bli lite less på mentaliteten, en extrem Jante, som jag kan känna igen från Lule. Det känns som om folk har gett upp. Jag fattar inte varför. Allting finns ju här, säger Sven som undrar varför inte ungdomskulturen, lokala band och teatergrupper, inte syns mer i den lokaltidning han har hemma. - Det är alltid "Sara Gustavsson, hon är jättestor dansare i Stockholm och hon bodde här i Norrköping på 90-talet."Det är som om man är bara någonting om man tagit sig till Stockholm och gjort något utanför Norrköping. Men det kan väl vara HÄR, lyft fram det istället. Man får som peppa varann. I höst ska Klungan spela in ett tv-program i Umeå. Det är inte färdigskrivet ännu, säger Sven, men det blir något mellan humor och drama. Redan nu kan man se Sven och Olof Wretling i barnprogrammet "Dafo" i SVT, ett program som tidigare var en radioproduktion och som då spelades in i en garderob i Umeå. Dafo är en grabb i brytpunkten mellan barn och tonåring. Dafo-världen är ett klassiskt villakvarter med hus som ser likdana ut, med gräsmattor och klotgrill, sura gubben, snyggaste tjejen i klassen och tuffa killen på moppe. När Sven Björklund till sist får frågan vad han själv tycker är roligt att titta på blir svaret: - Jag tycker att "Picassos äventyr" är en väldigt rolig film. Jag gillar att man pratar hitta-på-språk, som låtsas-finska och låtsas-franska och säger "Sacre Coeur". Och så gillar jag Monty Python och den brittiska humorn. Jag har upptäckt ganska nyligen ett program som heter "The mighty boosh", som är väldigt roligt, om två killar, en trollkarl och en gorilla.

Information till våra läsare

Mannen bakom Pite-Patrik nu i en studio i Norrköping

Mannen som gör Pite-Patriks röst i kultförklarade "Mammas nya kille" i P3 bor numera i Krokek och spelar in i en radiostudio i Norrköping. Han är också högaktuell med nya barnprogrammet "Dafo" i SVT och har med humorgruppen Klungan gjort succé på Södra Teatern i Stockholm.