Den årliga kampanjen mot mäns och killars våld organiserades av åtta olika organisationer i Norrköping. Birgitta Widén från Kvinnojouren berättar att engagemanget från besökare under En vecka fri från våld har varit svagt.
– Förra året hade vi mycket föreläsningar, det kom väldigt lite folk. I år har vi satsat på filmer här på Cnema som har stöttat oss jättemycket, berättar Birgitta Widén.
Till varje filmvisning har det dykt upp max tio besökare, förutom när en film var gratis och drog fler tittare.
– Det är tråkigt. Man tappar lite suget, säger Birgitta Widén.
– Det är så i den här stan, det är väldigt svårt att få engagemang. Vi når ut till många på sociala medier men det är få som dyker upp på våra evenemang, säger Mathilda Leksborg från Tjejjouren.
Ikväll är det dock annorlunda: när publiken släpps in blir de flesta stolar fyllda. Bianca Kronlöf tar sig an Cnema med sin föreläsning Brev till Mannen, som föddes ur hennes bok från 2021 med samma namn.
– Jag tror absolut inte att det är ett motstånd mot den här frågan, det märker man ju på de som kommer, att de är jätteglada och upprymda av kampandan, säger Bianca Kronlöf.
Hon tror att sociala medier gör oss deprimerade istället för engagerade.
– Man läser om krig, sexism, rasism, det är bara negativ energi – vilket man behöver skriva om – men jag upplever att många undrar "hur orkar du?" säger Bianca Kronlöf.
Bianca Kronlöf menar att när man väl släpper telefonen och gör någonting fysiskt i grupp bildas en oslagbar påfyllning av kraft. Hon blir imponerad av samarbetet mellan grupperna som finns i Norrköping.
– När ni samarbetar tillsammans gör det något med civilsamhället. Det som också behövs är uppmärksamhet i media, hela året. Inte bara när det är En vecka fri från våld eller Internationella kvinnodagen, säger Bianca Kronlöf.
Hur gör man för att inte predika för bara de redan frälsta?
– Det gör jag ganska ofta. Man har kanske köpt min bok, köpt biljett hit, då är man redan vänligt inställd till ämnet. Jag tänker att det är nödvändigt eftersom vi alla lever i en väldigt våldsam värld, så behöver vi den optimismen, känslan av att inte vara ensam, säger Bianca Kronlöf.
Hon resonerar att alla event har olika målgrupper men samma mål.
– Sen kanske vissa kommer hit för att man tänker "Åh, Bianca Kronlöf är rolig" och upptäcker alla dessa kvinnojourer och organisationer, säger Bianca Kronlöf.
Bianca Kronlöf har även rest runt i två års tid med produktionen Ta det som en man, som hon tog till mansdominerade arbetsplatser och feministfientliga sammanhang.
– När det kommer till mansdominerade arbetsplatser finns det en fördom, man säger "vi behöver inte den här föreläsningen för att vi slår inte kvinnor här på jobbet", men det är ju tvärtom – om man tar in en föreläsning från en kvinnojour på jobbet visar man ju att man är en arbetsplats som bryr sig, säger Bianca Kronlöf.
Hon föreläser också på skolor, precis som kvinnojourerna gör, inför publik som är tvingad dit.
– Den allra vanligaste fördomen jag får är att jag hatar män för att jag är feminist. Och vid det här laget vill jag nästan bara svara ja, för jag är så trött på att dra det en gång till, säger Mathilda Leksborg.
Många gånger när hon berättar att hon är verksam på en tjejjour får hon höra "men en killjour då?".
– När vi föreläser är det nästan alltid en man i publiken som utbrister "men om min fru slår mig då?", säger Birgitta Widén.
– Och "män blir också våldtagna", "män är överrepresenterade i självmordsstatistiken". Då svarar jag: Ja, men om du är så engagerad som du får det att låta när du säger de här sakerna, varför startar inte du en killjour då? berättar Mathilda Leksborg.
Birgitta Widén säger att det är självklart lika illa om en man blir slagen, men då bör man söka sig till en mansjour.
– Jag kan känna en besvikelse på icke-engagemanget män emellan när män är så utsatta för våld. Många män säger "det är ett mirakel att jag överlevde mellan 15 och 25 års ålder – sedan går de vidare i livet som om det inte fortfarande finns unga män mellan 15 och 25, säger Bianca Kronlöf.