Många timmar av väntan på akuten
NORRKÖPINGPå en brits i ett undersökningsrum ligger en 80-årig kvinna med syrgasmask. Hennes händer viftar och ögonen irrar hit och dit. I en annan hytt sitter Yngve Berglund. I fyra timmar har han varit på akuten och är inte klar än på länge.? Men jag klarar mig. Sover lite och läser tidningar, säger han och är rädd för att han har fått en stroke.Den som besökt akuten har nog fått erfara att man kan få vänta i flera timmar i olika rum med en känsla av att vara bortglömd.
Hög belastning och långa väntetider. Sjuksköterskan Doris Brännström och hennes kollegor får slita. FOTO: ANITA KJELLBERG
Foto:
? Jag tror att det kan vara en stroke, det trodde vårdcentralsläkaren också, säger han.
Åtta timmars väntetid
I väntrummet sitter ytterligare drygt tio personer och väntar på att få vård.
? Ofta väljer människor att åka hit istället för till vårdcentralen. Då är de inget fall för akuten och väntetiden kan bli bortåt åtta timmar, berättar Gunilla Stefan, sjuksköterska. May Mitritzikoglou från Finspång har lärt sig av erfarenhet att väntetiden är lång och åkte först till vårdcentralen. Hon har ont i magen.
? Jag åkte först till vårdcentralen för jag vet hur långa väntetider det är här, men jag kom hit ändå, berättar hon och är inte positiv vad gäller väntetiden.
? Jag får väl vänta här ett bra tag, trots att de sa att det skulle gå lite fortare.
Tre patientkategorier
Väntetiderna är ofta långa och Gunilla Stefan förklarar att patienterna är uppdelade i tre kategorier.
? Rött för första prioritet, gult för andra och grönt för tredje och de kan få vänta om det är andra med akutare besvär före, berättar hon.
Vrinnevisjukhusets akutavdelning har många patienter.
? Det bor många äldre i Norrköpings kommun och det ger en tyngre vård och ett större behov av akutvård. De flesta av våra patienter är äldre. Norrköpings ambulans är den tyngst belastade i länet, berättar Gunilla Stefan.
Klockan är fem på eftermiddagen och Yngve Berglund blir äntligen hämtad till röntgen. En stund senare sitter han där igen med tidningen i handen. Nu börjar han bli lite trött på att vänta men har fortfarande ett gott humör.
? Det går ingen nöd på mig, jag kan vänta, säger han djupt försjunken i en tidningsartikel.
Söker ögonkontakt
I korridorsklacken står sjuksköterskan Åsa Kaljo vid en datorskärm.
? Det är inga raster direkt men än är det inte kaos. Det kommer så småningom när pubarna stänger, ler hon och försvinner iväg för att hämta in en ny patient.
Klockan är sex på kvällen och i ett av rummen i kirurgkorridoren ligger May Mitritzikoglou.
? Ja, det gick ganska fort den här gången, konstaterar hon nöjt och hoppas på att få komma hem med ordination från läkaren.
? Jag kan kurera mig lika
bra hemma som att ligga i en säng här, förklarar hon bestämt.
Utanför drar sjuksköterska Doris Brännström förbi med en brits. Det är en kvinna i 80-årsåldern som ska upp till röntgen. Liten och skröplig spretar hon med sina armar och söker ögonkontakt.
? Finns det något kaffe jag kunde få, mumlar hon under syrgasmasken.
Doris ler trött och stoppar filten om kvinnan.
? Då är vi två som är kaffesugna och det är ju ett friskhetstecken, konstaterar hon.
Det är sällan en kaffepaus går att få in under arbetsdagen. Doris sjunker ner på en stol utanför röntgenrummet och lutar huvudet i händerna. Det är bäst att passa på att sitta en stund om det går men snart ropas hon in i rummet för att hjälpa till.
Brutit ett ben - måste gipsas
Klockan 19.00. I väntrummet kommer en nedstämd ung kvinna in i rullstol. Hon har fallit och slagit i sitt knä.
? Jag trodde att det skulle gå fortare på vårdcentralen i Hageby men jag blev skickad hit, säger hon ledset.
Det visar sig att hon brutit ett ben i knät och måste gipsas. Men ortopedläkaren är på operation och ingen vet för hur länge. Kvinnan flyttas till ett rum och väntar tålmodigt medan tårar, orsakade av smärta, rinner utför kinderna.
May Mitritzikoglou med den onda magen är däremot på bättre humör. Det har gått ganska fort tycker hon och passar på att gå ut för att ta en rökpaus i den ljumma kvällsluften.
Yngve Berglund får lite sällskap av sin fru och son som har tagit med sig te och bullar.
? Det fanns ju inget för honom att äta här så vi tog med lite. Dessutom får jag inget gjort hemma när han är här, ler hon och tittar på Yngve.
Trångt i väntrummet
Vartefter kvällspasset går mot sitt slut klockan nio strömmar patienterna in. Om det var trångt i väntrummet tidigare så är det ännu mindre plats nu och väntetiden blir längre. Bo Ziedén, medicinläkare, bekräftar
att det ofta är långa väntetider men att personalen gör allt den kan.
? Vi har många patienter och det drar ut på väntetiden tyvärr. Sedan jag gick på mitt nattpass har jag haft drygt åtta patienter. Jag räknar inte med någon sömn i natt trots att vi är två läkare som arbetar på medicinsidan.
Så jobbar vi med nyheter