Många miljoner fattas för gymnasienämnden

Gymnasienämnden är på väg att ta ställning till planeringsförutsättningar och budgetar för åren 2014-2017.

Flera faktorer driver upp nämndens kostnader. Det ger problem, som blir ännu större i relation till de högt ställda mål som kommunen formulerat.

Sålunda ska utbildningsnivån i Norrköping höjas rejält. Detta har preciserats som att ”skolresultaten ska förbättras kraftigt och vara de bästa bland jämförbara kommuner”.

Det där har sedan något tagits ner på jorden till att ”andelen elever i en årskull som avlägger gymnasieexamen ökar och är högre än 80 procent år 2014”.

Men i verkligheten var det år 2011 bara 75,9 procent av gymnasieeleverna, som fullföljde sina studier. Det var tre procent lägre än i jämförbara kommuner.

Av samma jämförelse framgår, att satsningen på gymnasieutbildning här rentav är signifikant lägre än vad som utifrån Norrköpings förutsättningar kunde förväntas.

Kort sagt behövs ganska så många fler miljoner, om man ska ha någon chans att uppnå de uppsatta målen. Men i den bistra verkligheten är det alltså tvärtom ett antal miljoner, som fattas.

Klart fördyrande är den nya gymnasieskolan, helt införd från och med nästa läsår.

Enligt regeringen skulle kostnaderna sjunka, varför statsbidragen redan har sänkts. Men i realiteten blir den nya skolan dyrare än den gamla. Ett skäl till det är, att programmen nu differentierats till den grad att möjligheterna till samläsning minskar.

Hittills har kommunen kompenserat för de sänkta statsbidragen – men inte för 2014-2017,

De fram till och med 2015 minskade elevunderlaget medför vidare med automatik, att de fasta kostnaderna per elev ökar.

Att låta lärare läsa upp till behörighet i ämnen, som de redan undervisar i, kommer vidare att kosta en del.

För att spara in har redan beslutats att ett antal program ska fasas ut. Detta leder dock inledningsvis till ökade kostnader.

Om inte gymnasienämnden får sina uppräkningar måste personaltätheten minska, medan stressen däremot bara ökar. Sådant kan då inte annat än gå ut över eleverna och deras resultat.

Det finns också fler kostnadsdrivande faktorer. På sista raden behöver gymnasienämnden ytterligare 16,8 miljoner nästa år, 12,3 miljoner år 2015, 8,3 miljoner år 2016 och 9,3 miljoner kronor år 2017.