Många hotade växter i länet
Det är inte bara i regnskogarna och andra exotiska miljöer som växter och djur hotas av utrotning. De hotade arterna finns på mycket närmare håll. I Östergötland finns drygt 330 rödlistade växter.
Granspiran trivs i lätt betad hagmark. I den här hagen har tjurar sett till att granspiran kan frodas.
Foto:
Det finns mellan 50 och 75 aktiva så kallade floraväktare i länet. På länsstyrelsens uppdrag åker de runt och inventerar olika rödlistade växtarter runt om i länet. Tanken är att länsstyrelsen ska se hur det går för de utsatta växterna. I år har Sigvard Andersson själv koll på åtta arter på tio olika platser, med cykelavstånd från Norrköping.
Totalt 1275 rödlistade arter
Totalt finns 1275 rödlistade arter i Östergötland. Men då handlar det om både djur, växter och svampar. Drygt en fjärdedel av de rödlistade arterna i länet är växter. Växterna delas in i kärlväxter, mossor, lavar och kransalger. Ungefär 170 av de hotade arterna i länet är kärlväxter. Det är kanske framför allt dem gemene man tänker på när man hör ordet växt. Det är också några av dem som Sigvard Andersson bevakar.
Grusnejlika, skogsklocka, granspira, pukvete, ljungögontröst, luktsmåborre, vingvial och luddvicker är de arter som Sigvard Andersson har koll på i år. Vid en grusväg i Ringstad får vi syn på den lilla grusnejlikan. En art som bedöms vara missgynnad. Den trivs på kalkfattig mark med grus eller sandjord.
- 67 exemplar hittade jag här, säger han. Jag hade sådana här knäskydd och kröp hela vägen.
Skogsklockan trivs vid väg
Efter en vägkant i Rosenlund, norr om Norrköping, hittar vi den vackra skogsklockan, en släkting till den vanliga blåklockan. Den anses också vara missgynnad.
- Man ser att den är bruten, den är betad eller plockad, säger Sigvard Andersson.
Det kan vara en älg eller ett rådjur som kalasat på blomman. Eller också är det någon människa som varit framme för att ta en snittblomma med sig hem. Att en blomma är rödlistad innebär inte automatiskt att den är fridlyst och därmed ej får plockas.
- Nu är det väl inte allmänheten som är den stora boven utan stat och kommun, säger Sigvard Andersson.
Han anser att företrädare för staten och kommunerna gärna talar om att det är viktigt att skydda miljön. Men när det väl kommer till kritan är det bara pengarna som räknas. Då är en rödlistad art inte mycket värd.
- När det kommer någon industri som vill bygga då glömmer man de vackra orden.
Nya samhället ett hot
I en hage vid Västgötetorp går ett gäng tjurar. Det gör också att den missgynnade granspiran finns här. Den trivs nämligen i lätt betad hagmark. Tjurarna är alltså en förutsättning för dess fortlevnad. Om tjurarna försvinner, växer marken igen och då försvinner förutsättningarna för granspiran.
Det nya moderna samhället där färre boskapshjordar betar och där gräset inte slås som förr i tiden har gjort att många växtarter hotas. Igenväxning är ett av de största problemen för många växter.
Vad spelar det för roll om en art försvinner? kanske någon undrar. Sigvard Andersson tror att det kan ha större betydelse än vi tror.
- Det kanske finns något ämne i den som kan bota en sjukdom det inte finns något bot mot idag, säger han. Om en växt försvinner missar vi den möjligheten. Det är väl det man kan säga till dem som inte bryr sig om växterna som sådana.
Så jobbar vi med nyheter