Carina Bark är verksamhetschef på en av Norrköpings större vårdcentraler som dessutom har en extra utmaning i att den ligger i ett socioekonmiskt utsatt område. Hela 70 procent har utländsk bakgrund.
Det säger verksamhetschefen Carina Bark på en av Norrköpings större vårdcentraler, den i Hageby. Ett område med stora socioekonomiska utmaningar.
Folkbladet besöker Carina Bark för att prata om införandet av den så kallade Nära vården. I tidigare artiklar har vi berättat att statsmakterna vill se ett systemskifte där primärvården ska bli det nav kring vilken hälso- och sjukvården snurrar. Men trots att 28 statliga miljarder satsats på övergången har mycket lite hänt menar tillsynsmyndigheterna. När man säger primärvården tänker många på de fysiska byggnader som vårdcentralerna finns i.
Just här ser man inte så många människor men här dyker många upp varenda dag. En del har bokat tid men långt ifrån alla. Men alla tas omhand.
– Men vi är bara en liten del av det som kallas primärvård. Hit räknas också alla öppenvårdsmottagningar liksom hela det vårdarbete som kommunerna utför: hemsjukvård, äldreboende, hemtjänst, LSS-boende till exempel. Och för att det ska bli en riktigt bra Nära vård så måste vi inom regionen hitta samarbetsformer som fungerar med kommunerna. Invånarna ska inte behöva hålla reda på vem de ska vända sig till. Visst kan vi önska att det samarbetet skulle fungera bättre. Inom kommunen finns det en stor kompetensomsättning som gör att samarbetet ibland haltar. Många nya ansikten gör det svårt att få kontinuitet i insatserna, säger Carina Bark.
Till Hageby vårdcentral kommer en strid ström av människor varje dag. En del har fått en bokad tid men lika vanligt är att receptionen fylls av människor som vill ha hjälp och personalen försöker hinna med dem också.
– Ibland kan det vara 100 människor här och det är roligt att människorna i området ser oss som en plats värd att gå till när man behöver hjälp, säger Carina Bark.
Vårdcentralen har 16 009 listade patienter främst från Hageby, Smedby och Ljura men många bor i andra delar av kommunen. Den ligger i ett så kallat socioekonomiskt utsatt område där utmaningarna är betydligt fler än i andra mer välbeställda områden. Språkförbistring, kulturella skillnader och att det inte alltid är lätt att förstå patienternas bakgrund och situation spelar in. Varje besök tar längre tid än det som i statistiken räknas som en normal besökstid. Ålderssammansättningen är också annorlunda jämfört med många andra vårdcentralers. Gruppen 16-24 år dominerar och är 8 700 till antal. 75 år och äldre är "bara" 1 316.
De officiella namnet är vårdcentralen Cityhälsan Söder men det är det ingen som säger. Hageby vårdcentral finns i Norrköpingsbornas medvetande.
Men förstås tar vården av de äldre ändå mycket tid eftersom de som blir föremål för olika kommunala insatser ofta är skröpligare och behöver mer sjukvård samtidigt. För att undvika inläggningar finns en äldrevårdsmottagning där man tidigt försöker fånga upp tillstånd som kan bli svåra att åtgärda utanför sjukhusen om det gått för långt. Här finns en rad mottagningar med specialutbildade sjuksköterskor och distriktssköterskor som tar hand om patienter med åkommor som behöver regelbunden kontroll (se faktarutan i slutet).
– Men det stora bekymret är tillgången på specialistläkare i allmänmedicin, så kallade distriktsläkare. Vi har klarat oss utan hyrläkare men vi når inte upp till målet 1 100 patienter per läkare. Långt därifrån. I dag har vi sex specialistläkare i allmänmedicin och fem ST-läkare som utbildar sig i allmänmedicin. Vi hoppas att de ska stanna men ofta vill de vidare efter avslutad utbildning till nya arbetsplatser. För att täcka upp behovet har vi fyra legitimerade läkare som ännu inte fått sin specialutbildning och som kan ta emot merparten av patienterna. Men vi skulle behöva fler specialistläkare. De är tyvärr en bristvara i hela landet.
I dag tvingas alla inom sjukvården beta av de köer som uppstod under pandemin. För att komma i kapp har Hagebys vårdcentral haft lördagsmottagning under fyra tillfällen förra året och har då kunnat hjälpa runt 80 patienter per tillfälle.
– Vi lär behöva göra om det några gånger också i år, säger Carina Bark.
Carina Bark tycker att den stora personalomsättning inom kommunens omsorg är ett problem när samarbete krävs om enskilda patienter.
Hon påpekar att primärvårdens olika delar faktiskt gör att man kan nå en sjukvårdskunnig i princip hela dygnet. Många onödiga och utdragna besök på Vrinnevisjukhusets akutmottagning skulle kunna undvikas om Norrköpingsborna utnyttjade detta. Vårdcentralen är öppen mellan 8 och 17 och sedan tar vårdcentralernas gemensamma jourcentral vid mellan 17 och 21. Under resten av dygnet finns regionens telefonservice 1177 där man alltid får prata med en kvalificerad sjuksköterska som kan ge vidare råd.