Det finns ingen anledning för Moderaterna att vara med och förhandla om mark som man inte anser ska bebyggas med logistiklador, säger oppositionsrådet Sophia Jarl (M).
När ärendet om Malmölandet var uppe i kommunstyrelsen på måndagen yrkade Moderaterna avslag till att ingå i förhandlingsgruppen som Kvartetten vill skapa, och reserverade sig mot att kommunen ska förhandla om de 100 hektar som Kvartetten vill bygga logistikcentrum på.
– Markägaren har sagt nej både i Folkbladet och NT till de här 100 hektaren och då finns det ingen anledning att lägga tid på att försöka förhandla om dem, säger Sophia Jarl (M).
– Vi kan inte gå med på just de här 100 hektaren som Kvartetten har pekat ut, för det är de mest högproduktiva ute på Malmölandet, och de som också står för en stor del av Norrköpings självförsörjningsgrad. Däremot har vi uppfattat att man kan prata vidare om andra delar, men det är bara om markägaren är öppen för det.
Moderaterna vill heller inte ingå i den föreslagna politiskt sammansatta förhandlingsgruppen, mot bakgrund av tidigare hot om tvångsinlösen, både mot den här markägaren och i fallet med Krusenhof, även om man sagt att man vill att det ska ske på frivillig basis.
– Vi kan inte ställa oss bakom att vi ska ingå i en process som vi inte har varit delaktiga i och kunnat kvalitetssäkra från första början.
Enligt Jarl fick Kvartetten, S, C, L och KD, stöd av V, medan MP hela tiden varit emot att bygga på Malmölandet. SD var inte närvarande.
Kvartetten valde att återremittera ärendet.
– Det bästa är om ärendet läggs ned, säger Sophia Jarl som tycker att det är bättre att lägga tid på att hitta annan mark.
– Nu går det tillbaka till kommunstyrelsen. Vi har sagt från Kvartetten att precis som när det gäller översiktsplanen så behöver vi i den här typen av frågor, markfrågor, ha ett brett stöd, så då faller den här frågan, säger kommunstyrelsens ordförande Lars Stjernkvist (S).
– Förhoppningen är att vi kan hitta ett förslag som har ett bredare stöd. Faller det här förslaget så kan vi inte bara avstå från att göra någonting, för det beslut vi har, den översiktsplan som i dag gäller, den talar ju om ett betydligt större område för verksamhetsmark, säger Lars Stjernkvist.
Att gå ned från 240 hektar till 100 var ett sätt att reservera mer jordbruksmark för näringen där och stilla oron, menar han.