Louise har drivit ett projektarbete om hur kvaliteten på skolmaten blivit en hälsorisk. Hon valde ämnet för att hon är intresserad av kost och träning.
- Det är ett allvarligt problem. Maten är varken inbjudande, näringsriktig eller smakar bra. Mat-
politiken går inte ihop med skolans prestationskrav. Hur ska elever orka ta till sig undervisningen när maten är näringsfattig och en del av E-ämnena orsakat allergier i tester, säger Louise.
Lagas i storkök
I dag lagas skolmaten i storkök och leveras till skolor i kommunen. Det är övervägande industritillverkade ingredienser i skolrätterna, där olika stabiliseringsmedel och smakförstärkare tillsatts, så kallade E-ämnen.
- Orsaken är att skolmaten inte verkar få kosta, inte mer än 8,67 kronor per elev i alla fall. Jag förstår att det inte blir lätt för personalen i skolköken, det är inte deras fel. Politikerna jag pratat med erkänner att de ser flera problem med skolmaten men att frågan inte lyfts i kommunfullmäktige. Det känns som de inte tar problemet på allvar, säger Louise.
Problemet med skol-
maten är givetvis mer komplext än hur många kronor som varje portion får kosta. Problemen består i hur maten ska kvalitetssäkras så den både är miljö- och näringsriktig. Men det måste till kompetent personal som lagar maten och yrkets status måste höjas. För att något ska hända måste en dialog på politisk nivå komma till stånd.
God matkultur
- Vi måste bana väg för en god matkultur och det går inte om personalen i köken ska fokusera mer på att följa checklistor för hygien istället för matlagningen. Det är snedvridet, jag menar inte att de ska strunta i hygienen, men det har blivit viktigare än maten. Om personalen skulle få börja laga mat igen och slippa halvfabrikaten har vi kommit långt, säger Louise.
- Jag anser att skol-
maten är en mänsklig rättighet, det kan vara dagens enda mål mat för vissa barn. Därför måste skolmaten vara värd att kalla mat över huvud taget, säger Louise.