Livsviktigt att hantera stressen
NORRKÖPINGStanley Fried har inget armbandsur runt handleden. Det var en markering att ta av det.- Jag har slutat ta tid på allt jag gör. Hela grundnivån av stress har sänkts.Han är en av dem som går stresshanteringskurs på Vrinnevisjukhuset.
Stämningen är lugn och avslappnad kring bordet när stresshanterarna träffas. Ett riktigt gott garv kan faktiskt förlänga livet. Fr v ses Stanley Fried, Rolf Pettersson, Janne Lundqvist och Torsten Eriksson. FOTO: JANNE FORSBY
Foto:
Sju män sitter runt bordet i det ljusa rummet på hjärtmottagningen.
Här finns bland annat en polis, en "IT-människa", en fordonsmekaniker, en bränsletekniker, en VD för ett fastighetsbolag och en musikhandledare.
<b>Varningssignal</b>
Alla har de drabbats av kranskärlssjukdom ? en tydlig varningssignal om att de måste ändra sina levnadsvanor och stressbeteenden. På Vrinnevisjukhuset får de hjälp med det.
- Alla här har varit riktigt illa ute. Vi har kommit till vägs ände. Min första hjärtinfarkt glömde jag snart bort, men när den andra kom gäller det att passa sig, säger Stanley.
När gruppen samlas är det glada miner, skämt flyger i luften och stämningen är stimmig. Ett gäng buspojkar, säger någon. Mötet börjar med avslappning, stämningsfull och lugnande musik. Vi uppmanas att ta djupa andetag. När musiken tystnat är stämningen är en annan.
Stimmigheten är borta. Alla har samlats i tid och rum, stilla och tryggt.
Anita Pehrsson, sjuksköterska och Carina Sjöman, sjukgymnast, leder stressgruppen på Vrinnevisjukhuset. Metoden som de använder har testats i Västerbotten. Resultatet blev att hälften så många insjuknade igen eller avled som i en kontrollgrupp. 265 patienter ingick i studien som leddes av Gunilla Burell, beteendevetare verksam i Umeå och Uppsala.
- Det är ett välgjort och bra utbildningsmaterial som är utarbetat av Gunilla Burell, säger Anita Pehrsson. Carina och jag trodde inte att förändringarna skulle ske så snabbt men det viktigaste är ändå att behålla förändringarna.
<b>Förändrat beteende</b>
När Folkbladet träffar stressgruppen ses den för nittonde gången.
Enkäter från de första träffarna och senare visar att beteenden förändrats rejält under året. Gruppen har svetsats samman och ett förtroende har byggts upp. Och de talar fritt om sina upplevelser och erfarenheter.
- Det är en förutsättning att det är en bra grupp. Här har vi lärt väldigt mycket av varandra, säger Jan Linderoth.
- Det är skönt att se att andra är lika tokiga, tilläggger han och skrattar.
Ett viktigt steg att kunna förändra beteenden är att problemen medvetandegörs. Det handlar om att lära sig att stanna upp och vara kritisk till sina reaktioner, till exempel genom att ställa frågor som: "Är situationen viktig?" och "är reaktionen rimlig?". Översatt till det dagliga livet kan det handla om beteendet i trafiken, om det till exempel verkligen är nödvändigt att köra om bilen framför.
<b>"Tokstress"</b>
Anders Malmgren berättar att han tidigare inte klarade av en så vardaglig situation som att stå i kö. Såg han att det var kö i en affär gick han inte ens in.
Stanley berättar om den "tokstress" han skapade för sig själv, som han är på väg att frigöra sig ifrån. På jobbet jämförde han sig med andra, men inte vad de gjort var och en. Nej, istället lade han ihop allt som de andra gjort och ställde det mot sin egen prestation.
Resultatet blev att han ställde orimliga krav på sig själv. Han var också tidsoptimist.
- Jag kunde lova att vara i Norrköping om tjugo minuter, när jag var på Biltema i Linköping. Min hustru frågade mig ofta: "Varför lovar du så mycket du vet att du inte hinner?"
Att lära sig att säga nej och inte vara alla till lags var Rolf Petterssons viktigaste första steg.
- Jag har trivts bra i den rollen och tog på mig alldeles för mycket. Det framkallade ett visst beroende av mig, men också ett beroende av bekräftelse hos mig, säger han.
Den största skillnaden i Rolfs vardagsliv är enligt honom själv att han i dag är jag hemma mer och umgås med familjen.
<b>Tid åt familjen</b>
Även Jan Linderoth ägnar mer tid åt familjen. Han har också märkt att han blivit bemött på ett nytt sätt sedan han började på stresskursen.
- Jag har fått avsevärt högre livskvalité. Jag är lugnare, tar mig mer tid för människor i min omgivning och det gör att jag blir trevligare bemött, säger Jan.
Efter jul har stressgruppen sin sista planerade sammankomst. Många i gruppen säger att de vill fortsätta träffas, för att repetera det de lärt sig och få stöd av gruppen. Det kommer att ske vid ett till två uppföljningstillfällen.
- Det är traumatiskt att ha varit så nära döden, vissa dagar kan det få en att må förskräckligt dåligt, säger Stanley Fried.