Liv och kiv kring fågelbordet
Trafiken är intensiv runt Monica Ehrendals fågelbord, allra mest av gulsparv och grönfink.Här håller hon utkik. Och detta är då en del av den stora nationella fågelinventeringen.
Från köket har Monica Ehrendal god uppsikt över sina fågelbord. Foto: Niclas Sandberg.
Foto: Fotograf saknas!
"Vinterfåglar inpå knuten" heter projektet, som Sveriges Ornitologiska Förening nu genomför för andra året. Inventeringen pågår i fyra dagar, och det handlar då inte om att räkna varenda fågel utan om fördelningen mellan arterna. Resultatet kan man framöver ta del av på www.sofnet.org.
I omgivningarna
Till slut lär det väl, liksom i fjol, landa på talgoxe, grönfink, gulsparv, pilfink, blåmes, koltrast osv. Men vi lämnar dagsnoteringarna därhän och ger oss in på mer allmänt samspråk om fågellivet i omgivningarna, där betesmarker öppnar sig mot Hampsjön, bortom vilken skogen sedan åter tar vid.
- Vi har ett par sångsvanar, som häckar här, det har svanar gjort ända sedan 1969. I år var de kvar längre än vanligt, ända in i januari, eftersom det var så milt. De stannar tills det frusit till.
- Sedan kommer de tillbaka, så snart de börjar känna att det är vår. De kommer tidigt för att bevaka sitt revir, och de accepterar inga andra svanar här. Däremot finns två tranpar här också.
Skrattmåsar
- För några år sedan hade vi också en skrattmåskoloni. De fick ett par tre ungar var, nu ska det bli spännande att se hur många som kommer tillbaka. Det är högt vattenstånd, så de kan få svårt att bygga bon.
I äldre tider var det något litet lantbruk här. I början av 70-talet tog Monica och hennes make över stället, Horskärr, som handelsträdgård.
Nu är här betesmark för grannens hästar, om somrarna även för får som bidrar till att hålla öppet. Monica ser också själv till att slyet inte får växa sig för högt och skymma sikten mot sjön.
Intresserad av fåglar har hon alltid varit, men det var först in på 90-talet sedan hon gått med i Fågelföreningen i Norrköping (FiNk), som hon fick ett forum för att utveckla intresset. Hon är nu sekreterare i föreningen.
Allt finns här
Fågellivet, det har hon ju runt omkring sig här; hon behöver verkligen inte ge sig iväg någonstans. Rätt så gott om korp är det nu, några har börjat spelflyga vilket tyder på att det drar ihop sig till parning. Ormvråk har synts till, lite ovanligt i Kolmården.
- Igår såg jag två steglitsor, de är ju som små smycken. Det var himla roligt att få se dem här.
Pilfinken har ökat i år, efter att ha minskat på senare år. Gulsparven är också på frammarsch. Just här på Horskärr har stararna ökat,
Fem starpar
Monica har haft fem starpar i sina holkar de senaste åren. Men svalor och tornseglare minskar, tråkigt nog.
Den här vintern har hon inte sett till någon större hackspett, det oroar henne lite. Fågelbeståndet minskar nu mer i Sverige än i andra europeiska länder. Det antas bero på förändringarna inom jordbruket och skogsbruket, som berövat fåglar deras naturliga miljöer.
En gråsiska
Markerna ligger vita, kallt är det. Men våren låter sig likväl anas, och både talgoxen och grönfinken satt igång med att sjunga igen.
Invid ett fönster står Monicas tubkikare, riktad mot sjön och de fria vyerna där. Hon hoppas på att möjligen få se en snösiska. Av artportalen på Internet framgår att den fågeln setts på lite olika håll i landet.
Sådant är ju spännande att gå och vänta på.
Så jobbar vi med nyheter