Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

"Lite risker får man ta"

Hur säkra är transporterna med radioaktivt material?
NORRKÖPING
Välpaketerade, men inte lika välbevakade. Så kan vissa av de radioaktiva transporter beskrivas som passerar Norrköping.
- Lite risker får man kanske ta vid transporteringen. Detta är radioaktiva ämnen som används för så viktiga ändamål som cancerterapi, säger Hans Bertil Håkansson, vd för Studsvik AB.

Den radioaktiva transport från Studsvik, som visade sig ha för höga strålningsvärden när den anlände till USA, var ett så kallat B-kolli. Det ska vara paketerat på ett visst sätt, men däremot är kraven inte lika hårda när det gäller bevakningen av transporten.

Den radioaktiva transport från Studsvik, som visade sig ha för höga strålningsvärden när den anlände till USA, var ett så kallat B-kolli. Det ska vara paketerat på ett visst sätt, men däremot är kraven inte lika hårda när det gäller bevakningen av transporten.

Foto:

Norrköping2002-01-19 00:00
ANNIKA JOHNSSON
-Det är inte så att lasten är helt obevakad, men den övervakas heller inte hela tiden. Men det är mycket möjligt att det kommer att se annorlunda ut i framtiden, efter det som hände den 11 september förra året, säger Hans Bertil Håkansson.
Det var från Studsvik som en behållare fraktades via Norrköping till USA i slutet av december. En behållare som sedan visat sig ha för höga strålningsvärden.
När transporterna från Studsvik lastas om i Norrköping ställs de på lastbryggan hos fraktföretaget. En ensam chaufför transporterar sedan emballagen med lastbil till Stockholm. I teorin skulle det kunna gå att stjäla ett emballage ganska lätt.

<b>Inte så enkelt</b>
- Men riktigt så enkelt är det inte. Omlastningen sker inom ett inhägnat område dit bara behörig personal har tillträde. Lasten placeras på en plats som märkts ut. Ett kontor med glasväggar finns precis intill varifrån övervakning kan ske, säger Ann-Christin Hägg, verksamhetsansvarig på avdelningen för anläggningar och transport vid Statens strålskyddsinstitut, SSI.
Däremot övervakas inte själva transporten i lastbilen av någon mer än föraren.
- Sådana här transporter bör inte vara obevakade. Någon galning skulle kunna ställa till det rejält genom att försöka stjäla en behållare, även om vi inte ser det som ett stort hot, säger Torbjörn Gunneryd, förste brandingenjör vid Brandförsvaret i Norrköping.
- Men efter den 11 september ser världen annorlunda ut, tillägger han.
- Visst har vi funderat över säkerheten och att det kanske krävs väktare vid vissa transporter. Men vilka åtgärder man tar till beror helt på vad som transporteras, säger Ann-Christin Hägg,

<b>Hemliga vägar</b>
Vissa större kollin med klyvbara radioaktiva ämnen som uran och plutonium, är försedda med GPS-sändare. Andra tar hemliga vägar som bara denärmast inblandade känner till.
- Det går inte att tillverka bomber av det som fraktas via Norrköping. Men i orätta händer kan någon ställa till med stor reda. I sammanhanget måste man se att biologiska gifter är mycket farligare än dessa ämnen, säger Hans Åke Bertilsson.

<b>Räddningstjänsten</b>
Studsvik behöver inget tillstånd från SSI för sina transporter. Däremot finns föreskrifter hur de radioaktiva ämnena ska paketeras.
- SSI kommer säkert att se över sina bestämmelser i framtiden. De kom till i ett samhälle före den 11 september. Då de radioaktiva transporterna bara ökar kan SSI komma att vilja ha en bättre kontroll över dem, säger Hans Åke Bertilsson.
Om en olycka inträffar med en transport är det Räddningstjänsten i varje kommun som ska gripa in.
- Men vi har inte en aning om hur många radioaktiva transporter som passerar Norrköping varje år eller när de gör det. Det är oroande, säger Torbjörn Gunneryd.
Det emballage som hade för höga strålningsvärden vid ankomsten till USA har ännu inte öppnats.
- Vi räknar med att ha ett slutligt besked om emballagets eventuella strålning om ungefär två veckor, säger Hans Åke Bertilsson.
<B>Fakta/Transport av radioaktiva ämnen</B>
Det fraktas upp till 100 000 kollin med radioaktiva ämnen i Sverige varje år. De flesta transporter sker på vägarna, men även i luften och till sjöss. Väldigt få sker på järnväg.
Normalt krävs ett tillstånd från Statens strålskyddsinstitut eller Statens kärnkraftsinspektion för dessa transporter.
Radioaktiva ämnen räknas till farligt gods och transportreglerna är väldigt detaljerade och bygger på internationella överenskommelser.
Emballaget ska förhindra att det radioaktiva ämnet läcker ut och att skadlig strålning når omgivningen. Olika regler gäller beroende på vilket kolli det klassats som.
Den transport som visade sig ha för höga strålningsvärden i USA var ett så kallat B-kolli. Endast några hundra sådana transporteras i Sverige per år. De kräver extra tåliga emballage som exempelvis ska tåla fall på nio meter mot stumt underlag.
Ansvaret när det gäller beredskap och hantering vid en eventuell olycka med radioaktivt gods inblandat ligger främst hos kommunen.
Länsstyrelsen har ett övergripande ansvar för beredskapen i länet vid radioaktiva utsläpp.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!