LinTek godkänner nytt förslag
Tre nivåer på högskoleutbildningen och en helt ny masterexamen. Det är huvudförslagen i den kommande högskolepropositionen. Det skriver Leif Pagrotsky i en debattartikel i DN på fredagen. - Bra, om de är beredda att betala för det, säger Carl Carlson, Norrköpingsansvarig på Linköpings teknologiska studentkår.
Jenny Apelhult, Matilda Joansson, Johanna Pahlmgren och Ida Larsson tycker det är bra att utbildningarna lättare ska gå att jämföra med utbildningar i resten av Europa. Foto: Niclas Sandberg (011-200 464) niclas. sandberg@folkbladet.se
Foto:
En kandidatexamen på grundnivå skulle omfattas av tre års studier, vilket även är fallet idag. Den avancerade nivån skulle innebära två extra år, alltså totalt fem år, och resultera i en masterexamen som ska kunna jämföras med masterexamen i övriga Europa.
Bra men dyrt
- Idag spelar det ingen roll om man läser 160, 180 eller 200 poäng, allt har översatts till masterexamen ute i Europa. Det är naturligtvis bra om det blir mer definierat vad en masterexamen egentligen innebär, och att det går att jämställa med övriga Europa, säger Carl Carlson.
Han menar dock att detta skulle innebära en förlängning av vissa utbildningar, vilket skulle kräva extra resurser.
4,5 år
- Till exempel innebär det att civilingenjörsutbildningarna som idag är på fyra och ett halvt år skulle bli en termin längre. Detta kommer naturligtvis kosta, dels i studiestöd men skolorna måste också få mer pengar för att kunna bygga på en termin på utbildningen.
Carl Carlson är skeptisk till forskarutbildningen på fyra år.
Enligt det nya förslaget skulle man få tillgodoräkna ett år på den avancerade nivån och bara läsa tre år som forskarstuderande.
- Det innebär att man förlorar ett år med lön och måste ta lån det året istället. Som Forskarstudent har du rätt till lön, sjukförsäkringar och andra förmåner som vanliga anställda har. Som student har du inte alls lika mycket trygghet.
Oklara betyg
Carl Carlson saknar också diskussionen om betygssystem i Leif Pagrotskys uttalande.
- Han nämner inte betygsskalorna över huvudtaget. I Sverige har vi ju målrelaterade betyg, medan merparten av Europa har ett relativt betygsystem.
Han ser dock mycket positivt på att betygen kommer bli mer jämförbara med resten av Europa.
- Det skulle spara mycket arbete när man ska jämföra och tillgodoräkna betyg och kurser mellan olika länder.
En del frågetecken
Lars Holberg är informationsdirektör på Linköpings Universitet. Han säger att de över lag tycker reformen innehåller en rad spännande idéer, men att det fortfarande finns frågetecken.
- Till exempel är det en viktig aspekt med mer resurser till högskolorna när utbildningar blir längre. Vi vill inte riskera att utbildningen tunnas ut om vi får lika mycket pengar på fler terminer. Vi väntar fortfarande på besked i den frågan. Men över lag delar vi ministerns uppfattningar, säger Lars Holberg.
Matilda Joansson läser till sjuksköterska i Norrköping. Hon ser mycket positivt på att systemet ska göras om.
Blandning bra
- Jag tycker det är väldigt bra att man kan få samma utbildning som i till exempel England. Det underlättar jättemycket om man vill åka dit och forska eller söka jobb. Mer blandning och integration är alltid bra.
Så jobbar vi med nyheter