”John och Mathilda Lennings sjukhem för obemedlade obotligt sjuka” invigdes 1888 och var ett av landets första vårdboenden för kroniskt sjuka. Målgruppen för boendet var de som i annat fall var hänvisade till fattighusen. Byggnaden är en donation av den förmögne fabriksägaren John Lenning. Han var ägare och arvtagare till textilfabriken Drags, även ordförande i stadens fabriksförening och Norrköpings representant i riksdagens första kammare. Byggnaden kom att bli en stark symbol för borgarklassen under industrialismens guldålder, berättar Ellen Holtermann Wiig.
– Byggnaden är en representant för stenstaden och de hus borgarna byggde åt sig själva och andra. Med en stark borgarklass kommer stora donationer och det här var en viktig donation till staden och invånarna. Nationellt sett blev det här en mönsterbildande vårdinrättning. När man byggde andra vårdinrättningar i landet tittade man ofta på Lennings.
Varför byggde man så påkostat till de sämst bemedlade i samhället?
– Det är flera skäl till det. Makarna Lennings var väldigt måna om att de som hade det sämst i samhället skulle få det bättre. Sen är det också den tidens arkitektur, man byggde oftast påkostat när det gäller offentliga inrättningar.
På det översta våningsplanet finns en utsmyckad kyrksal. Där förrättade en fast anställd präst gudstjänster två gånger i veckan och bidrog med allmän själavård. Kyrksalens gudstjänster beskrivs ofta ha varit fullsatta.
– Vårdens tidiga historia är nära sammankopplad med kyrkan, det var de som hade ansvar för vård av fattiga och utsatta i samhället. Sen går det mer åt det privata hållet och slutligen till det privata och offentliga. Men det kyrkliga hängde på något sätt kvar vid den här tiden, det handlade inte bara om medicin och läkarvård utan man skulle också vårda själen. Då var religionen en viktig bit i det, berättar Ellen Holtermann Wiig.
Lika tidstypisk som byggnaden i sig är, är parken utanför representativ för det sena 1800-talet. Man lade stor vikt vid patienternas närhet till grönska.
– Det var på 1800-talet man började inse att grönska är viktigt för människors välbefinnande. Det upptäcker man samtidigt som industrin växer fram och det blir ganska smutsig och dålig luft inne i Norrköping. När man ska upprätta den här typen av vårdanstalt var det viktigt med ett grönområde att promenera i och få frisk luft, men även skönheten ansågs vara viktig för välbefinnandet. Det är ungefär samma period som man anlägger promenaderna och Folkparken och tar ett grepp för att ge Norrköpingsborna grönska som kontrast till de här tunga industrimiljöerna.
I detaljplanen som antagits står det att ett syfte med den är att säkerställa bevarandet av det kulturhistoriska värdet.
Hur trygg är du med att det kommer att bli så?
– Jag känner mig ganska trygg. Det är alltid en utmaning att skydda interiörer på det sättet, men till exempel kyrksalen har ju uppenbara kvaliteter och värden. Inventeringen vi tog fram var tydlig med exakt vilka rum och inredningsdetaljer som är värdebärande, så när det kommer till bygglovskedet så har vi goda förutsättningar för att säkerställa att kulturvärdena bevaras, säger Ellen Holtermann Wiig.