Ledningen gör helt om
Kriminalvården backar på kravet att det alltid måste finnas en manlig vårdare på rastgården på häktet i gamla fängelset i Norrköping. Men vårdarna kommer trots det inte dra tillbaka sin anmälan om könsdiskriminering till jämställdhetsombudsmannen Jämo.
Det var när vårdarna på häktet Drags i Norrköping upptäckte att det fanns en handlingsplan för säkerheten på häktet där det stod att en manlig vårdare alltid ska vara närvarande på rastgården som de ilsknade till. Tolv av dem, åtta kvinnor och fyra män, gjorde en anmälan till Jämo.I lördagens Folkbladet försvarade en kvinnlig häkteschef skrivningen i handlingsplanen med att det behövs fysisk styrka på en rastgård där det kan bli bråk och rymningsförsök. Men nu backar alltså högre chefer. Efter ett chefsmöte igår säger Claes Nöjd, tf kriminalvårdschef i region öst, att man tar avstånd från skrivningen i handlingsplanen.- Det är olyckligt att man skrivit på det viset. Det ska inte stå att det ska vara en man, utan att det ska vara rätt person med rätt kompetens och utbildning. Nu har vi ändrat i texten.Varför skrivningen blev till kan han inte svara på. Inte heller har han någon förklaring till varför den chef Folkbladet talade med försvarade beslutet med att det behövdes fysisk styrka på rastgården.- Det får vi dementera, säger han. Så enkelt är det inte att det är den fysiska styrkan det handlar om.
Kommer anmälarna att få en ursäkt?- Vi kommer att ta upp frågan i personalgruppen, svarar Claes Nöjd undvikande.Om kriminalvården har brutit mot jämställdhetslagen vet han inte, eftersom han inte har läst lagen, uppger han.- Men det kommer ju att prövas av Jämo nu, säger han.Facket får driva
På Jämo uppger jurist Andreas Ahlén att det i första hand är facket som ska driva jämställdhetsfrågor. Först om facket inte vill eller anmälarna är missnöjda med den uppgörelse facket når, träder Jämo in.- I första hand försöker vi få en förlikning, annars har vi möjlighet att stämma kriminalvården, säger han.I båda fallen mynnar det ut i skadestånd. Det är den kompensation den som känner sig diskriminerad kan få. Den vårdare Folkbladet talat med och som vill vara anonym säger att det inte är skadeståndet man är ute efter utan att man vill ha uppbackning från en myndighet.- Det är en så pass stor fråga och vi vill inte att locket ska läggas på.
Så jobbar vi med nyheter