Förlossningskris
Förlossningskrisen i Stockholm har varit het i riksmedia ett tag nu. Över hälften av barnmorskorna på Danderyds sjukhus har sagt upp sig i protest, och alla förlossningschefer på Södersjukhuset har slutat som ett resultat av bristande resurser. Men problemet är nationellt och Norrköping är inget undantag. I förra veckan skickade Vårdförbundet en skrivelse till sjukhusledningen med krav på att en riskanalys ska göras och att en handlingsplan kring bemanningssituationen upprättas.
Den höga arbetsbelastningen har funnits länge men arbetsmiljöproblemen har eskalerat efter sommaren.
– På grund av pandemin har vi sett att korttidsfrånvaron ökat markant, och den har också fortsatt efter sommaren när det annars brukar lugna ner sig. Det blir också mycket vab till följd av restriktionerna, säger Ida Hallsten.
Eftersom det inte finns några vikarier att ta in måste personalen täcka upp för varandra genom att ta extra pass. Ibland tvingas de gå en personal kort.
– Det leder ibland till att vi får stänga förlossningsrum för vi har inte personal. Man får hänvisa till andra kliniker, precis som vi gör om det skulle vara fullt.
Ibland tas en barnmorska in från BB/gyn för att täcka upp på förlossningen.
– Vilket ju gör att man går kort där istället, och då kan det saknas kompetens där. Det blir inte bra alls.
På det stora hela leder det här till ett ökat övertidsuttag. Flera barnmorskor börjar närma sig 200 timmar övertid eller har redan passerat.
– Ibland jobbar man både dag och kväll, kväll och natt, eller natt och fortsätter en stund på dagen.
Hur påverkar det förlossningsvården, personalen måste vara jättetrött?
– Ja, de är jättetrötta. Man ställer upp för sina kollegor och sina patienter. Men om jag går in på ett extrapass så är det klart att min patientsäkerhet inte ligger lika högt som hos någon som är utvilad.
Stämmer det att personal gråter under sina arbetspass?
– Ja, det har jag fått till mig. De är helt slut, de orkar inte mycket mer. Och det är en stor risk, när medarbetare inte få sin återhämtning, att det leder till hög stress, oro och att de till slut drabbas av psykisk ohälsa eller utmattning.
Att som barnmorska ha ansvar för två, ibland tre, kvinnor i värkarbete samtidigt är inget ovanligt. Det ger en känsla av otillräcklighet och sätter press på den enskilda barnmorskan.
– Det yttersta ansvaret ligger ändå på mig, det är min legitimation och mitt jobb det handlar om, även om jag inte är ansvarig för bemanningen eller att jag jobbat flera pass på rad.
Utöver den stora korttidsfrånvaron är det totalt 14 barnmorskor som permanent eller tillfälligt lämnat sin tjänst av olika anledningar. Hälften av dem är föräldralediga.
– Att kvinnor föder barn, det är något man behöver räkna med som arbetsgivare.
Det pratas mycket om barnmorskebrist i hela landet, men Ida Hellsten menar att det inte är riktigt så enkelt.
– Det finns utbildade barnmorskor, det är bara att alla vill inte jobba på förlossningen under de förutsättningar som är idag.
Vad är det ni vill se för lösning?
– I det långa loppet är det bemanningssituationen som måste lösas. Vi är för få. Men för att få barnmorskeyrket attraktivt, så att vi får fler att stanna kvar i yrket och fler att vidareutbilda sig till just barnmorska, så är en lönesatsning ett måste.