Lärarfacken hotar stämma kommunen
Lärarfacken blåser till strid mot nya kommunala nedskärningar, nu på gymnasierna.Som en följd har klasser fyllts med 34, 35... ja, ända upp till 37 elever. Mot normala 32.- Helt katastrofalt, säger Arne Borgstedt, lokal ordförande för Lärarnas Riksförbund (LR). Som nu överväger att stämma kommunen.
Eva Hedberg (huvudskyddsombud) och Arne Borgstedt (ordförande) i Lärarnas Riksförbund är på krigsstigen mot Norrköpings kommun. Foto: Robert Svensson (011-200 463) robert.svensson@folkbladet.se
Foto:
- Men värre ändå är naturligtvis arbetsmiljökonsekvenserna.
Han har fått informationer om, hur klasser har fyllts med ända upp till 37 elever.
- Och Li Teske som sagt i insändare, att man nu flyttar över pengar till gymnasierna från grundskolan. Och så drar de bort fyra miljoner! Men om de tänker införa en afrikansk modell med 60 elever i stället för 30, då får det ju konsekvenser för arbetsmiljön...
Finns inte plats
Borgstedt säger att på hans egen skola, De Geer-gymnasiet, är - med något enstaka undantag - klassrummen inte dimensionerade för mer än ca 30 elever. Likadant är det på andra håll.
LR:s huvudskyddsombud Eva Hedberg har skickat ett skarpt brev till utbildningskontoret, där hon kräver svar på hur man avser att lösa arbetsmiljöproblemen.
- Mer arbete läggs på lärarna, som får ännu svårare att individualisera undervisningen. Men man kan faktiskt också fråga sig om kommunen kollat, om luften alls räcker till i klassrummen Och hur det är med utrymningsvägarna.
- Lokalerna är helt enkelt inte anpassade för så här stora grupperingar. De här förändringarna strider mot arbetsmiljölagen.
På mötet med ledningen för gymnasieskolorna så sent som den 12 augusti andades det inte en stavelse om, att det skulle bli större klasser. Att Eva Hedberg inte informerades om detta är något, som förvånar henne.
Om inte kommunen har bra svar på frågorna går LR vidare till arbetsmiljöverket. Samtidigt som kommunen, enligt ordförande Borgstedt, också kan komma att stämmas för brott mot medbestämmandelagen.
Dåliga signaler
Sedan utbildningskontoret konstaterat att årets gymnasiebudget var på väg att överskridas gavs skolorna hastigt och lustigt ett sparbeting på 4 milj kr. Som då ska klaras av på det knappa halvår, som återstår av budgetåret.
- Att komma så här sent med sådana krav ger väldigt dåliga signaler, säger Borgstedt. Det är oacceptabelt agerat av kommunen.
Också inom Lärarförbundet svallar känslorna över de hastigt påkomna nedskärningskraven. Enligt ordföranden Inga Lill Eriksson är frustrationen bland medlemmarna stor.
För De Geer är kravet att dra ner med 800.000 kr, för Ebersteinska nära 1,4 milj kr. Som en följd har nu fortbildningar frusit inne, och inköp av läromedel skjutits på framtiden.
Fler elever
För att alls kunna klara situationen har rektorerna också låtit ta in fler elever än normalt. Enligt Åke Johansson på Ebersteinska är elevpengen 50.000-80.000 kr per termin. Ett antal elever mer eller mindre gör således en hel del till eller ifrån.
Johansson uppger att man gått upp från normala 32 resp 17 elever i klasserna till 34 resp 18. Och räknar med att klasstorleken, med den rörlighet som finns bland elever, av sig själv ska falla ner till normalnivån. Startar man däremot med 32 elever, då kanske man till slut hamnar under maxnivån - och därmed går miste om pengar.
- Vi gör allt för att det ska fungera. Vi har planterat in i personalen, att det kommer att bli jobbigt under hösten. Men om vi klarar det, då får vi balans i skolans ekonomi.
Rektorerna ser mindre allvarligt på situationen än facken. Lars Blomgren på De Geer tycker inte det handlar om några dramatiska nedskärningar. Han räknar med att det blir färre elever i klasserna, när det väl gått en tid. Han anser att skolstarten har varit mycket bra.
Föga dramatiskt
Allra minst dramatiskt tycker utbildningskontorets områdeschef för gymnasieskolorna, Jan Johansson, att det är. Även om han något oroas av uppgifterna om rekordstora klasser, som nu börjat nå honom.
- Vi har frivilligt tagit på oss att justera vår budget, så att den kommer att hålla. Det är inga stora summor, tre-fyra miljoner av en budget på 300 miljoner. Vi har anvisat skolorna vissa justeringar. De får skjuta upp en del kompetensutveckling, som beräknats gå under hösten.
Men han har ju också kunnat notera, att jämfört med facken så har han "inte lika uppfattning".
Skriande skillnad
Detta är också något, som Arne Borgstedt utan vidare skriver under på. Samtidigt som hana också sätter ett stort frågetecken för den verklighetsbild, som man verkar ha på utbildningskontoret.
- Diskrepansen jämfört med vår uppfattning är skriande, säger han.
Så jobbar vi med nyheter