Idag tar Magnus Kagevik över som vd och koncernchef för Lantmännen. Magnus Kagevik är född och uppvuxen i Åby och har under många år haft världen som arbetsplats. När vi möts i Lantmännen Agroetanols anläggning på Händelö är det ett sällsynt tillfälle som han är på plats. Mestadels sitter han i Stockholm och jobbar. Men han bor i Norrköping.
– Men jag ser skorstenarna från Agroetanol från där jag bor. Ryker det inte kan jag ringa och fråga varför, säger han och skrattar.
Magnus Kagevik började sin yrkesbana på Philips i Norrköping och därifrån efter studier vidare till Whirlpool och sen Assa Abloy. Han har bott i Frankrike och Italien genom jobbet på Whirlpool. Men 2006 flyttade familjen tillbaka till Norrköping. Han började dock veckopendla till London och därefter Prag. Mellan 2014 och 2017 arbetade Magnus i Hongkong som ansvarig för Assa Abloys verksamhet i Asien.
– Jobbet har tagit mig världen runt. Det har varit roliga och intressanta år. Men när jag bodde i Hong Kong kunde inte familjen följa med. Det fungerade inte riktigt med skolorna där. Även om arbetet var fantastiskt kul blev det förstås jobbigt att vara så långt ifrån familjen. Så när jag 2018 fick förfrågan om ett arbete hos Lantmännen flyttade jag hem, säger han.
Fram till nu har han varit chef för Lantmännens division Energi. Men idag, 1 april, tar han alltså över som vd för hela Lantmännen. Han berättar entusiastiskt om det mesta som företaget sysslar med. Och om företagets speciella struktur med 19 000 medlemmar.
– Vi är ett medlemsägt företag. Våra ägare jobbar i primärproduktionen med bland annat spannmål och animalieproduktion och varje enskild ägare är lika viktig. Det unika med Lantmännen är att våra medlemmar, som också är ägare, både gör en finansiell placering i föreningen samt handlar med föreningen. Detta skiljer sig från aktieägare i andra företag. Jag blir ofta imponerad när jag är ute och träffar medlemmar. Av hur mycket engagemang och hur många idéer det finns om att utvecklas.
Han beskriver Lantmännen som ett företag som mår bra. Förra året visade koncernen också ett nytt rekordresultat med en försäljning på 48,2 miljarder kronor och en vinst på drygt 2,2 miljarder kronor. Företagets vinst har ökat i tio år i rad. Sen finns det "problem" som han själv säger.
– Jag ser hellre möjligheterna. Men visst är kriget i Ukraina något som påverkar oss kortsiktigt. Först och främst är det en mänsklig tragedi. Men på grund av kriget har kostnaderna för energi stigit kraftigt. Detta är något som både vi och våra medlemmar måste hantera. Vi måste också hela tiden jobba med att utveckla oss. Här i Norrköping gör vi exempelvis en stor satsning på en ny glutenfabrik. När den satsningen är klar kommer fabriken att producera både livsmedel, bränsle och foder. Satsningen är på 800 miljoner kronor och fabriken ska vara klar nästa år. Tillväxtsatsningar är viktigt, säger han.
Att energipriserna pressar koncernens medlemmar är en av sakerna som Lantmännen har att brottas med. Om företaget själv ska producera grön el är något som finns i tankebanorna hos Magnus Kagevik.
– Vi arbetar aktivt med det. På kort sikt gäller det att säkra elpriserna för att få förutsägbara kostnader, men vi skulle också kunna titta på elproduktion för att få en naturlig säkring. Många medlemmar installerar till exempel solceller på sina tak.
Under de senaste åren har det kommit många rapporter om ett svenskt landbruk som är hårt pressat. Det är också väldigt tufft just nu med höga bränslekostnader, höga foderpriser och allmänt högt prisläge.
Vad skulle politiken behöva göra för att hjälpa era medlemmar?
– Lantbruket behöver bland annat sänkta skatter på energi, möjlighet att odla åkermark i träda och förenklade regelverk. Inte minst animalieproducenterna har en extremt tuff ekonomisk situation och ett särskilt stödpaket behöver tas fram snabbt. Men även som konsument kan man hjälpa till genom att köpa svenskproducerad mat, vilket även gynnar miljön. Konkurrensvillkoren för lantbruks- och livsmededelsproduktionen måste också förbättras avsevärt långsiktigt. Nu är det fokus på mer akuta problem, men detta är inte den sista krisen vi utsätts för och bästa sättet att undvika framtida problem är att långsiktigt bygga upp en robust och konkurrenskraftig livsmedelsproduktion i Sverige, säger han.