Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Långdragen skolprocess i Lindö

Foto:

Norrköping2011-01-08 03:00

Bland det första som byggdes i Lindö var Lindö restaurant, placerad däruppe vid Lindöhällsvägen. Detta hände för 110 år sedan. Det var utsikt över Bråviken och liknande vyer framför sig ville fabrikörer och grosshandlare samt andra rika Norrköpingsbor också njuta av. Så de byggde sommarställen, ofta i residensstil i nära omgivning till restaurangen. I historiska skrifter före söker skribenterna att likna Lindöetableringen vid Saltsjöbaden i Stockholm. Så flott ansågs det vara.

Enkla sommarstugor
Efterhand blev det också plats för en del vanligt folks enklare sommarstugor, ofta kanske bara med masonitväggar. Liksom i stans övriga utkanter började kring 1920 komma till egnahemsbebyggelse i Lindö. Redan vid den tiden bildades gränserna för det som även i dag kan kallas samhällets egentliga kärna. Nämligen området inom Lindövägen, trakten vid Kanalgatan och Lindöfjärden. Utanför är Aborreberg, Berga och Långtorp. Lindö hade redan en skola, men den låg ute på Händelöområdet.

Logiskt då
Halvannan kilometer ut, på en höjd intill vägen mot Händelö- och Vesterbyholms gårdar, samt Grymön och Händlöhult, låg en skola i sin tids stil på landet. Melbyskolan, hette den.

Där på Händelömarkerna låg stora jordbruk. Kring de stora gårdarna fanns det hemman och torp för alla dem som arbetade på gårdarna. Där fanns också barnfamiljer och det var säkert logiskt att Lindös första skola hamnade därute på vidden.

Svårt att koordinera
I själva Lindösamhället i vardande, med först mest sommarboende, fanns inte något direkt skolbehov. Successivt som samhället växte fick barnen gå i Melbyskolan och när egenhemsbyggandet accelererade blev den lilla Melbyskolan för liten. Det var kanske inte lätt att förutse hur kraftig folkökningen skulle bli ute i Lindö. Man lyckades inte koordinera detta med ett skolbygge inne i det nya samhället.

Därför fick man bussa barnen till skolan i stan. Det var Oskarskolan som låg närmast till. Lavesons busstrafik som hade station vid Östra Promenaden-Lindövägen kunde svara för transporten av både skolbarn och andra Lindöbor.

Det sågs som självklart att det måste byggas en skola i Lindö, men trots många påtryckningar under flera decennier dröjde det enda till 1931 innan en ny skola kunde invigas.

Lindöskolan var den sista större skolan som byggdes i Norrköping innan 1950- och 1960-talens många storskolor byggdes inne i Norrköpings nya stadsdelar.

1993 hade det gått 150 år sedan Norrköpings skolstyrelse 1843 började sitt arbete med folkskolan i stan. Lindö blev den stadsdel som sist fick en modern skola. Det tog 88 år. Då 1931 dröjde det cirka 20 år innan nästa stora utbyggnadsvåg, som började med Klingsborggsskolan.

Folkbladets serie "Gamla skolan" omfattar skolorna fram till dess.

I boken om folkskolans 150-årsjubileum "Klass efter klass" skriver författaren Gunnar Henriksson bland annat: "Det blev en snabb och positiv utveckling för den nya folkskolan. Nästan hela tiden led skolan av lokalbrist, ett gott tecken på snabb utveckling i en framåtgående industristad. Under lång tid fick skolan också kämpa med fabrikerna om barnens tid. Industrin behövde barnen som billig arbetskraft och skolans ambitiösa ledning och lärare ville ge dem ordentliga kunskaper först".

Skolan verkade snabbt ha dragit det längsta strået. Fabrikörerna fråntogs möjligheten att profitera på billigt barnarbete.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om