Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Länet borde gå bättre än det gör

Utvecklingen inom Östergötland är inte riktigt så bra, som den "borde vara".
Det framgår av en färsk rapport från Centrum för kommunstrategiska studier.

NORRKÖPING2004-02-20 06:00
Annars har östgötaregionen ett bra utgångsläge, framgår det av rapporten "Östra Götaland - förutsättningar för regional utveckling", som Reinhold Castensson lagt fram.
Men regionen har idag svagare tillväxt än vad regionstorleken anger. Ifråga om bruttoregionalprodukt ligger Östergötland bara på 13:e plats bland de 21 länen i landet.
Vad beror det på? - frågas det i rapporten, dock utan att något riktigt svar ges. Rapporten är främst beskrivande, utan att konkreta vägar pekas ut.

Tillgångar finns
Goda tillgångar finns ju. Linköpings Universitet undervisar nu ca 25.000 studenter. Ett universitet ansågs också så sent som bara för några år sedan vara mer eller mindre en garanti för tillväxt. Det är ju en jättelik mötesplats, där tiotusentals unga vistas 3-5 år, ibland mer, i en dynamisk fas av sitt liv. Viktiga kontakter, som kan visa sig vara livslånga, etableras.
Efter den kraftiga ökningen av högskolor i Sverige har dock den här tesen om tillväxt modifierats något. Nyare forskning visar att lokalisering av högskola visserligen är en nödvändigt förutsättning för regionala tillväxt., Men den räcker inte till i sig själv. Det krävs också annat, såsom stödjande miljöer för nystartade företag.
Östergötland har väl, trots den tillväxt som utan vidare kan konstateras, heller inte riktigt fått den utdelning på universitet som man skulle kunnat tänka sig. Bland landets universitet är det i Linköping den idag största "nettoexportören" av examinerade. Ca 50 procent av dessa flyttar ifrån regionen. Som skäl anges dels svag arbetsmarknad, dels att man vill komma närmare hemorten.

Mer pendling
När det gäller Campus Norrköping har rekryteringen tydlig inriktning på närområdet. 40 procent av de undersökta bodde hemma och pendlade till Norrköping.
Här spelar ju de förbättrade kommunikationerna in, och främst då Östgötapendeln. Den har haft dynamiska effekter och fått till följd, att arbetsmarknaden för kommuner som Boxholm, Finspång, Motala och Mjölby, som tidigare i hög utsträckning var inskränkt till hemorten, nu vidgats till ett betydligt större område.
Arbetspendlingen över kommungränserna har ökat. Det beklagas från flera håll, att Östergötland är uppdelat i tre arbetsmarknadsregioner. Därigenom skyms det faktum att nya lokala arbetsmarknader uppkommit, inte minst då den mellan Linköping och Norrköping.

Förstoring sker
De förbättrade kommunikationerna leder också till vad man kallar regionförstoring. Det är därför som den här rapporten inte inskränker sig till Östergötland utan omfattar det något vidare begreppet östra Götaland. Kommuner som Tranås och Västervik har ju till och med övervägt att byta län för att knyta sig närmare östgötaregionen.
Från både Norrköping och Linköping pekas på den pågående regionförstoringen, där då även kommuner som Katrineholm, Nyköping, Vimmerby och Hultsfred kommer in i bilden.
Positivt är att den s k innovationsnivån är hög i Östergötland. När det gäller nya patent svarar Linköping och Finspång för en tredjedel vardera i länet. Linköping har sina patent inom högteknologin medan den oväntat höga uppfinningsrikedomen i Finspång helt förklaras med Alstom Power AB, med dess stora resurser för utvecklingsarbete.

EU:s regioner
Regiontänkandet har i det stora hela växt till på senare år, som en följd av den större roll som EU vill ge regionerna (medan däremot nationalstaternas roll minskar).
Östergötlands län, i sin nuvarande form, tillkom 1810; däremot är ju begreppet Östergötland betydligt äldre. Under stora delar av 1800- och 1900-talet har olika former av östgötaromantik odlats inom diktning, hembygdsrörelse m m. "Östergyllen, du oss lärde/ hembygdshelg och eget värde", skaldade till exempel Teodor i Snararp.
Fast något riktigt östgötskt nationalmedvetetande kom väl ändå inte kommit ut av allt detta. Något jämförelse med de stolta känslor som fyller katalaner, basker, korsikaner, bretagnare m fl låter sig ju heller knappast göras.

Kritiska frågor
Med samverkan tycks det, dessvärre, kunna vara både si och så ibland. Det finns, heter det i rapporten, "alltför många exempel på goda regionala föresatser som stupat på inre oenighet och osämja". Den gamla fördelningsregeln att dela kakan så att alla får lite var ersätts allt mer "vinnaren tar allt".
Dock har östgötaregionen, enligt den här rapportens författare, många goda förutsättningar för fortsatt utveckling. Men det finns alltså kritiska frågor att ställa, bland annat om hur resurserna utnyttjas.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!