Information till våra läsare

Den 31 december 2024 är sista dagen som Folkbladet ges ut. Detta innebär att vår sajt inte längre kommer att uppdateras efter detta datum.

Vi vill tacka alla våra läsare för det stöd och engagemang ni har visat genom åren.

För er som vill fortsätta följa nyheter från Norrköping och Finspång hänvisar vi till NT.se, där ni hittar det senaste från regionen.

Tack för att ni varit en del av Folkbladets historia.

Landskapet som blev stadsdel

Norrköping2009-09-05 03:00
Stig Sundström
Frånsett bränder, olika eländen och världskrig under sekler skiljer sig decenniet 1980-1990 från alla andra i Holmens 400-åriga historia. Inte bara för de i artikeln här intill nämnda konflikterna utan främst själv uppbrottet från holmarna. Det var en vältajmad avlösning från gammalt till nytt i Braviken. Decenniet var fullkomligt omvälvande. Spänning rådde också kring vad som skulle ske med fabrikslokalerna? Byggnaderna i landskapet var praktiskt taget den enda äldre bebyggelse som fanns kvar i Norrköping. Under Holmens hela sista decennium i centrum härskade bevarandestämning i allra högsta grad.Rivningen av Norrköpings Bomullsväveri AB 1969 födde fabrikskramare i Norrköping. Ingen mer rivning i industrilandskapet! Sedan gick Holmen före genom att bygga om ett gammalt magasin vid Dalsgatan till sitt huvudkontor. 1974 byggdes Prippsbryggerierna om till bostäder. I kommunala inventeringar hade sedan länge pekats ut rader av omistliga byggnader. Kommunen agerade aktivt för Stadsmuseet, invigt 1981.Ägde allt
Holmens ägde i princip hela industrilandskapet från väster till öster. 1980 såldes för 30 milj Gryts och Yfas fabriker västra landskapet till seriösa ägare, byggare och intressenter. Drags 1981 till Riksbyggen, köpte kommunen Strykjärnet och därefter bildades Arbetes museum. Så länge driften pågår vid pappersbruket kan inga löften ges eller fördelas något deklarerade vd Karl-Erik Önnejö mot alla mer eller mindre vilda idéer. När sista papersmaskinen tystnat 1986 utlystes strax en arkitekttävlan för nya impulser om landskapets utformning. Sedan 1983 hade redan kulturnämnden paxat för kongress och konserthus. 1988 sålde Holmen pappersbrukets område till Holmenbyggarna för 77 miljoner kronor. Det var byggarna Lundbergs och Siab som gått samman.De rev ett gytter i sydöstra delen vid Kvarngatan för att sedan i samverkan med kommun och andra intressenter få stil på området. Småningom fick alla en ny stadsdel att vandra i.Trygga disponenter
Fram till 1970 handlade det om disponenternas Holmen. Cheferna hette gärna så förr i världen. Från 1900 disponent Wulff, Wahren von Sydow, Gabrielsson, Önnesjö. Den sistnämnde följde traditionen några år, men blev sedan vd. Under de här disponenterna utvecklades Holmen både inom papper och textil och stod starkt vid Bravikenetableringen. Men i det febrila decenniet 1980-1990 råkade Holmen in i de stora giganternas spel kring skog, massa och papper och köptes upp av MoDo. Det skedde 1988 och det blev snopet och oroligt i Norrköping.Småningom blev Lundbergs dominant i MoDo och år 2000 återställdes ordningen så att det blev Holmenkoncernen igen. Den här rockaden gör 400-årsjubileet roligare.Visst var det här decenniet i 1900-talet något alldeles extra Holmen. Vart det barkat om inte Fredrik Lundberg varit kan undras? Kanske åt skogen?
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om
Norrköping